Arv
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om ärvd egendom. Se även arv (olika betydelser).
Arv är bruket att föra vidare egendom, titlar, skulder och skyldigheter när en individ dör.
Arv har länge spelat en viktigt roll i vissa samhällen. De seder och lagar som finns kring arv varierar över plats och tid.
Enligt gammal germansk rätt ärvdes egendom till följd av släktskap. Testamente var okänt och arv härleddes helt enligt släktskap oavsett hur avlägset släktskapet än var.
Enligt romersk rätt var släktskap inte så betydelsefullt utan arv härleddes ofta genom testamente ofta till kejsaren.
I Sverige
När någon avlider ska dennes egendom fördelas mellan arvingarna. Fördelningen sker i Sverige enligt Ärvdabalken och ett eventuellt testamente.
Före 1928 kunde även kusiner ärva men detta togs bort genom lagändring.
Laglott är en gammal rest av germansk rätt och innebär att bröstarvinge inte kan göras helt arvslös genom testamente.
Arv kan tas endast av den som lever vid arvlåtarens död; barn, som är avlat dessförinnan kan också ärva ärva om det föds med liv.[1] Utländsk medborgare får lika med svensk ärva.[2]
Arvet går i första hand till bröstarvingarna, det vill säga till den avlidnes barn och barnbarn och deras avkomlingar (arvsklass 1).[3]
Om det inte finns någon i arvsklass 1 går arvet till den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonens barn (arvsklass 2).[4]
Om det inte finns några i arvsklass 2 går arvet till den avlidnes far- och morföräldrar och deras avkomlingar (arvsklass 3).[5]
Kusiner har ingen arvsrätt.
Bröstarvingarna delar arvet lika om den avlidne var ogift och inte skrivit testamente. Om den avlidna testamenterat bort kvarlåtenskap har barnen ändå alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, som är den del som arvingen fått utan testamente.
Det fordras att bröstarvingen påkallar jämkning för att laglotten ska utgå om laglotten inte respekteras frivilligt av testamenttagaren.[6]
Om den avlidna är gift och barnen är gemensamma tillfaller hela arvet den efterlevande maken.[7]
När den efterlevande maken avlider får gemensamma barn ut dels efterarv från den först avlidna föräldern dels arv från den senast avlidna föräldern. När den första föräldern avlider ärver alltså den kvarlevande föräldern allt, inklusive barnens arvslotter, med fri förfoganderätt. Barnen får rätt till sina arvslotter när den andra föräldern avlider, vilket brukar betecknas efterarv.
Den avlidnes särkullbarn, det vill säga de som inte är barn till den avlidnes make/maka, har arvsrätt före efterlevande maken/makan. Det betyder att särkullbarn har rätt att få sin arvslott när föräldern avlider om inte testamente inskränker arvslotten.
Fotnoter
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K1P1
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K1P3
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K2P1
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K2P2
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K2P3
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K7P3
- ↑ https://lagen.nu/1958:637#K3P1
