Artturi Virtanen
Från Rilpedia
Artturi Ilmari Virtanen, född 15 januari 1895 i Helsingfors, död 11 november 1973 i Helsingfors, var en finländsk biokemist och nobelpristagare.
Virtanens forskningsfält var näringskemi. Han fann på nya metoder att bereda smör och ost, undersökte vilka fördelar ett delvis syntetiskt boskapsfoder skulle kunna erbjuda och studerade den fixering av kväve som sker i ärtväxters rotknölar. Mest känd blev han för sin uppfinning av en ensilagemetod för konservering av djurfoder, kallad AIV-foder, för vilken han fick Nobelpriset i kemi 1945. AIV-metoden och var ett framsteg i långtidsförvaring av grönfoder till djur, vilket är viktigt under vintrarna.
Virtanen var professor vid Tekniska högskolan i Helsingfors 1931–39 och vid Helsingfors universitetet 1939–48. Han var även preses i Finlands Akademi 1948–63.
Virtanen invaldes 1939 som utländsk ledamot nummer 794 av Kungliga Vetenskapsakademien och blev teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1949.[1] Asteroiden 1449 Virtanen är uppkallad efter honom.
Källor
- Virtanen, Artturi i Nationalencyklopedins nätupplaga
- Virtanen, Artturi Ilmari i Stora Focus, Esselte Focus
- En version av motsvarande artikel på engelska Wikipedia
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009