Annedal, Göteborg
Från Rilpedia
- För Annedal i Bromma, Stockholm, se Annedal, Stockholm
Annedal är ett primärområde (stadsdel) i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämnden Linnéstaden. Stadsdelen ligger innesluten mellan Landalabergens branter i öster och söder, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängens täta stenstad i väster.
Historia
Annedal fick sitt namn efter en herrgård, låg ungefär vid dagens Annedalsskolan, vid Spekebergsängen, som kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius († 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).[1]
Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor, men hemmanet köptes och införlivades med Göteborg 1868.[2] Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.
Annedal var från början en utpräglad stadsdel för arbetarboende, på gränsen till medelklass. I de södra delarna uppfördes institutioner som Folkskoleseminariet och Epidemisjukhusområdet med Barnbördshuset. Annedalskyrkan, som egentligen ligger söder om stadsdelsgränsen, invigdes 1910.
De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.
Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.[3]
1961 började hus köpas upp för sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg, och fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973, endast stiftelsehusen och Annedalsskolan sparades. Dock revs de vackra landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen först i början av 1980-talet.
Länkar
Referenser
- Göteborg, Sven Schånberg, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5
- Göteborg till fots, Göran Berger, utgiven av Göteborg & Co, Göteborg 1995 ISBN 91-972616-0-2
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 ISBN 91-630-5465-5
- Annedal, Gösta Carlsson, Warne Förlag, Partille 2004 ISBN 91-86425-61-7 s. 165-166
- ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s.2
- ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 34
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394
