Andrej Andrejevitj Markov
Från Rilpedia
 Andrey Andreyevich Markov |
|
| Född: | 14 juni, 1856 Ryazan, Ryssland |
| Död: | 20 juli, 1922 Sankt Petersburg, Ryssland |
| Bosatt i: | Ryssland |
| Medborgarskap: | Ryss |
| Nationalitet: | Ryss |
| Forskningsområde: | Matematik |
| Institutioner: | St Petersburg Universitet |
| Alma mater: | St Petersburg Universitet |
| Akademisk handledare: | Pafnuty Chebyshev |
| Nämnvärda studenter: | Abram Besicovitch Jacob David Tamarkin |
| Känd för: | Markovkedja |
Andrei Andrejvith Markov, född 14 juni 1856, död 20 juli 1922, var rysk matematiker och verksam i St Petersburg. Han är mest känd för sitt arbete inom stokastiska processer. Hans arbete blev senare känt som Markovkedjor.
Tillsammans med sin yngre bror, Vladimir Andreevich Markov (1871-1897), bevisade han Markovs olikhet. Även Markovs son (Andrey Andreevich Markov (1903-1979)) är en uppmärksammad matematiker som bidragit till bland annat teorin kring rekursiva funktioner.
|
Biografi
Andrey Andreevich Markov föddes i Ryazan. Hans föräldrar var Andrey Grigorevich Markov och dennes första fru, Nadezhda Petrovna Markov.
I början av 1860-talet flyttade Andrey Grigorevich till St Petersburg för att bli kapitalförvaltare åt prinsessan Ekaterina Aleksandrovna Valvatyeva
1866 började Andrej Andrejvith skolan och redan under den tidiga skolgången blev han engagerad i matematik av högre nivå. Som 17-åring informerade han Bunyakovsky, Korkin och Yegor Zolotarev om en tillsynes ny metod för att lösa linjära ordinära differential ekvationer. Detta ledde till att han blev inbjuden till de så kallade "Korkin Lördagarna", där Korkins studenter regelbundet träffades. 1874 gick han ur skolan och började studera vid fysik och matematik fakulteten vi St Petersburgs universitet.
Vid universitetet blev han undervisad av bland annat Yulian Sokhotski (differentialkalkyl, algebra), Konstantin Posse (analytisk geometri), Yegor Zolotarev (integralkalkyl), Pafnuty Chebyshev (talteori, sannolikhetslära), Aleksandr Korkin (ordinäry och partiella differentialekvationer), Okatov (mekanik), Somov (mekanik) och Budaev (högre geometri).
April, 1880, försvarade han sin masters uppsats, "Om binära kvadratiska former med positiv determinant", vilken stöddes av Aleksandr Korkin och Yegor Zolotarev.
Fem år senare, i januari 1885, följde hans doktorsavhandling "Om några tillämpningar av kontinuerliga, algebraiska fraktioner".
Från 1880 till 1905 undervisade han i differntial- och integralkalkyl, sannolikhetslära och differenskalkyl.
Ett år efter Andrej Andrejevitj försvarat sin doktorsavhandling blev han utnämnd till tillförordnad professor (1886). 1894 blev han befordrad till ordinarie professor vid St Petersburgs universitet. Elva år senare, 1905, gick han i pension. Han fortsatte dock att undervisa inom differenskalkyl fram till sin död 1922.
Se även
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
