Östergötlands läns valkrets
Från Rilpedia
Östergötlands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.
I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 15 fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat åtminstone till valet 1994. Därtill fick valkretsen två utjämningsmandat i valet 1970, ett i valet 1973, tre i valet 1976, två i valen 1979 och 1982, ett i valet 1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen 14 fasta mandat och ett utjämningsmandat.
Innehåll |
Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)
1971-1973
- Gunnar Ericsson (1971-1972), fp
- Kersti Swartz (1973), fp
- Sigvard Rimås (11 januari 1971-29 oktober 1972; avliden), fp
- Eric Peterson (8 november 1972-15 december 1973), fp
1974-1975/76
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
1988/89-1990/91
- Karl-Göran Biörsmark, fp
- Börje Stensson (ersättare för Karl-Göran Biörsmark 12 oktober-11 november 1990), fp
- Lola Björkquist, fp
1991/92-1993/94
- Karl-Göran Biörsmark, fp
- Lola Björkquist (ersättare för Karl-Göran Biörsmark 12 oktober-11 november 1991), fp
- Lola Björkquist (ersättare för Karl-Göran Biörsmark 17 oktober-16 november 1991), fp
1994/95-1997/98
1998/99-2001/02
2002/03-2005/06
2006/07-2009/10
Första kammaren
När tvåkammarriksdagen inrättades 1866 blev Östergötlands län i första kammaren en egen valkrets med åtta mandat. År 1873 bröts Norrköping ut och bildade Norrköpings stads valkrets i samband med att staden lämnat Östergötlands läns landsting. Resten av Östergötlands län behöll inledningsvis åtta mandat, men år 1875 sänktes antalet till sju, för att sedan på nytt höjas till åtta år 1878 och åter sänkas till sju år 1884. Vid förstakammarvalet 1921 återförenades hela länet till en valkrets som formellt betecknades Östergötlands läns med Norrköpings valkrets. Antalet mandat för den sammanslagna valkretsen var åtta vid valen 1921-1940 och från valet 1948 sju.
Ledamöter i första kammaren
1867-1911 (successivt förnyade mandat
1912-1913
1914-lagtima riksdagen 1919
Urtima riksdagen 1919-1921
1922-1924
1925-1932
1933-1940
1941-1948
1949-1956
1957-1964
-
- Eric Peterson (1961-1964), fp
1965-1970
- Eric Peterson, fp
- Maj-Lis Landberg, s (1966-1970)
Andra kammaren
När andra kammaren inrättades var Östergötland indelat i ett antal valkretsar. Vid andrakammarvalen 1866-1908 bestod landsbygden av Finspånga läns domsagas valkrets, Aska, Dals och Bobergs domsagas valkrets, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets, Lysings och Göstrings domsagas valkrets, Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsagas valkrets, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsagas valkrets, Hammarkinds härads, Stegeborgs skärgårds och Skärkinds härads domsagas valkrets samt Kinda och Ydre domsagas valkrets.
Bland städerna bildade residensstaden en egen valkrets, Linköpings stads valkrets, med ett mandat. Norrköping utgjorde Norrköpings stads valkrets, som hade två mandat vid valen 1866-1887, tre mandat vid valen 1890-1893 och åter två mandat vid valen 1896-1908. Återstående städer bildade tillsammans med Gränna i Jönköpings län en egen valkrets, Vadstena, Skänninge, Söderköpings och Gränna valkrets. Efter att Motala blivit stad 1881 utökades valkretsen till Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala och Gränna valkrets, och år 1908 inkluderades även Askersund i Örebro län i valkretsen som således bytte namn till Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala, Gränna och Askersunds valkrets.
Inför andrakammarvalet 1911 slogs valkretsarna samman och länet delades in i tre nya: Östergötlands läns norra valkrets med fyra mandat, Östergötlands läns södra valkrets med fem mandat samt Norrköpings och Linköpings valkrets med tre mandat. (Gränna överfördes till Jönköpings läns östra valkrets och Askersund till Örebro läns södra valkrets.) Från och med andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en enda valkrets, Östergötlands läns valkrets, med tolv mandat fram till valet 1932 och från och med valet 1936 elva mandat.
Ledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)
1922-1924
1925-1928
1929-1932
1933-1936
1937-1940
1941-1944
1945-1948
1949-1952
1953-1956
1957-första riksdagen 1958
Andra riksdagen 1958-1960
1961-1964
-
- Sigvard Rimås (1963-1964), fp
1965-1968
1969-1970
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 31-34