Från Rilpedia

Den här artikeln behandlar Tysklands enande 1871. För återföreningen av Tyskland 1990, se Det återförenade Tyskland.

Det nuvarande Tyskland bestod fram till 1871 av en mängd självständiga områden av skiftande storlek och styrelseskick. Striderna mellan länderna var många. En stor orsak var religionsskiljaktligheter som bland annat resulterade i trettioåriga kriget på 1600-talet. En annan orsak var skiftande allianser med grannstaterna, främst Frankrike.

Efter Napoleonkrigen förenades de tyska staterna 1815 i ett löst förbund med Österrike som den ledande makten (Tyska förbundet). Nationalismen spred sig under 1800-talet i Europa och så även i de tyska staterna. Idéer om ett enat tyskt rike började ta form och två konkurrerande modeller utvecklades. En kallades Grossdeutschland ("Stortyskland") och inkluderade även det multietniska kejsarriket Österrike. Det andra, kallat Kleindeutschland ("Lilltyskland"), skulle exkludera Österrike, domineras av Preussen och få en klar tysk befolkningsmajoritet. Genom en längre framskriden industrialisering och den tyska tullföreningen (Zollverein), där Österrike inte ingick på grund av sin protektionistiska hållning, kunde Preussen alltmer dominera Tyskland ekonomiskt och infrastrukturellt. Efter Preussens seger mot Österrike i det tyska enhetskriget 1866 vann den lilltyska lösningen; Preussen tog den dominerande rollen i Tyskland och kunde efter att ha gått segrande ur det fransk-tyska kriget utropa det tyska riket år 1871.