Svenska mynt
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
- För mynt generellt, se mynt
Fil:Swedish coins 20050924.jpg
De vanligaste svenska mynten. 10-krona (gulmetall), 5-krona (större 'silvermynt'), 1-krona (mindre 'silvermynt') samt 50-öring (kopparfärgad).
Innehåll |
Mynt präglade 1844-1854
Dessa mynt präglades under Oscar I:s tid. Liknande mynt präglades före hans tid.
| Valör | Utgivningsår | Metall/vikt |
|---|---|---|
| 1/6 sk bco | 1844 - 1855 | br 2,4 g |
| 1/3 sk bco | 1844 - 1855 | br 4,7 g |
| 2/3 sk bco | 1844 - 1855 | br 7,6 g |
| 1 sk bco | 1844 - 1855 | br 11,3 g |
| 2 sk bco | 1844 - 1855 | br 18,9 g |
| 4 sk bco | 1849 - 1855 | br 25,2 g |
| 1 rd rm | 1857 | sm 8,50 g |
| 2 rd rm | 1857 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1855 - 1859 | sm 34,0 g |
| 1/32 rd sp | 1851 - 1853 | sm 1,06 g |
| 1/16 rd sp | 1845 - 1855 | sm 2,13 g |
| 1/8 rd sp | 1852 | sm 4,25 g |
| 1/4 rd sp | 1846 - 1852 | sm 8,50 g |
| 1/2 rd sp | 1845 - 1852 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1844 - 1855 | sm 34,0 g |
| 1 dukat | 1844 - 1859 | gm 3,49 g |
| 2 dukater | 1850 - 1857 | gm 6,97 g |
| 4 dukater | 1846 - 1852 | gm 13,95 g |
- Årtalsintervallet anger det år då myntet först och sist präglades.
- Siffran anger vikten
- br = bronsmynt
- sm = silvermynt
- gm = guldmynt
- rd bco = riksdaler banco
- rd rm = riksdaler riksmynt
- rd sp = riksdaler specie (1 rd sp = 4 rd rm]
- sk bco = skilling banco
Modernare mynt, präglade från 1855
År 1855 införs öre, som är en hundradels riksdaler riksmynt. Riksdaler riksmynt var också något nytt 1855, definierades som 1/4 riksdaler specie. År 1873 byttes namnet på riksdaler riksmynt till krona.
| Valör | Användes åren | Präglades åren | Diameter |
|---|---|---|---|
| 1/2 öre | 1855 - 1873 | Kopparmynt: 1856-1858, 1867. | |
| 1 öre | 1855 - 1971 | Kopparmynt: 1856-1858, 1860-1867, 1870-1872, 1873. Bronsmynt: 1874-1886, 1888-1907, 1909-1916, 1919-1942, 1950, 1952-1971. Järnmynt: 1917-1919, 1942-1950. |
|
| 2 öre | 1855 - 1971 | Kopparmynt: 1856-1858, 1860-1867, 1871-1872, 1873. Bronsmynt: 1874-1886, 1888-1902, 1904-1907, 1909-1910, 1912-1916, 1919-1942, 1950, 1952-1971. Järnmynt: 1917-1920, 1942-1950. |
|
| 5 öre | 1855 - 1984 | Kopparmynt: 1857-1858, 1860-1867, 1872, 1873. Bronsmynt: 1874-1892, 1895-1907, 1909-1917, 1919-1942, 1950, 1952-1971; Mindre storlek: 1972-1973, 1976-1984. Järnmynt: 1917-1919, 1942-1950. |
|
| 10 öre | 1855 - 1991 | Silvermynt: 75%: 1857-1859, 1861-1865, 1867, 1869-1871, 1872-1873; 40%: 1874-1876, 1880-1884, 1887, 1890-1892, 1894, 1896-1900, 1902-1904, 1907, 1909, 1911, 1913-1919, 1927-1950, 1952-1962. Nickelmynt: 1920-1921, 1923-1925, 1940-1941, 1946-1947, 1962-1973, 1976-1991. |
|
| 25 öre | 1855 - 1984 | Silvermynt: 75%: 1855-1859, 1862, 1864-1867, 1871; 60%: 1874-1878, 1880-1881, 1883, 1885, 1889-1890, 1896-1899, 1902, 1904-1905, 1907, 1910, 1912, 1914, 1916-1919, 1927-1934, 1936-1941; 40%: 1943-1950, 1952-1961. Nickelmynt: 1921, 1940-1941, 1946-1947, 1962-1973, 1976-1984. |
|
| 50 öre | 1855 - 2010 | Silvermynt: 75%: 1857, 1862; 60%: 1875, 1877-1878, 1880-1881, 1883, 1898-1899, 1906-1907, 1911-1912, 1914, 1916, 1919, 1927-1931, 1933-1936, 1938-1939; 40%: 1943-1950, 1952-1958, 1961. Kopparnickelmynt: 1920-1921, 1924, 1940, 1946-1947, 1962-1973, 1976-1991. |
|
| Koppar: från 1992. | 18,75 mm | ||
| 1 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80%: 1875-1877, 1879-1881, 1883-1884, 1887-1890, 1987-1898, 1901, 1903-1904, 1906-1907, 1910, 1912-1916, 1918, 1923-1942; 40%: 1942-1950, 1952-1968. Kopparnickelmynt: 1968-1973, 1976-2000, 2000, 2001- |
25 mm |
| 1 riksdaler riksmynt | 1855 - 1873 | Silvermynt: 1857, 1860-1862, 1864-1865, 1867, 1871, 1873. | 25 mm |
| 2 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80%: 1876-1878, 1880, 1890, 1982-1893, 1897-1898, 1900, 1903-1904, 1906-1907, 1910, 1912-1915, 1922, 1924, 1926, 1928-1931, 1934-1940; 40%: 1942-1950, 1952-1966. Jubileumsmynt: 80%: 1897, 1907, 1921, 1932, 1938. Kopparnickelmynt: 1968-1971. |
31 mm |
| 2 riksdaler riksmynt | 1855 - 1873 | Silvermynt: 1857, 1862, 1864, 1871. | |
| 4 riksdaler riksmynt | 1855 - 1873 | Silvermynt: 1855-1857, 1859, 1861-1871. | |
| 5 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1881-1883, 1886, 1894, 1899, 1901, 1920. Silvermynt: 1954, 1955, 1971. Jubileumsmynt: 90%: 1935; 40% 1952, 1959, 1962, 1966. |
|
| Kopparnickelmynt: 1972-1973, från 1976. | 28,5 mm | ||
| 10 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1873-1874, 1876-1877, 1880, 1883, 1894-1895, 1901. Silvermynt: Jubileumsmynt: 1972. |
|
| Gulmetall: 1991-2000, 2001- | 20,5 mm | ||
| 20 kr | 1873 - 1931 | Guldmynt: 1873-1881, 1884-1887, 1889-1890, 1895, 1898-1902, 1925. | |
| 1 carolin | 1868 - 1872 | Guldmynt: 1868, 1869, 1871, 1872. | |
| 1 dukat | 1654 - 1868 | Guldmynt: 1855-1859 (denna typ egentligen från 1844), 1860-1868. |
Lagstiftning om svenska mynt
Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse den 1 januari 2007 säger i 5 kap att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Mynt får ges ut med valörerna femtio öre, en krona, fem kronor och tio kronor. Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.
Mynt i valörerna 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor som tidigare getts ut är giltiga betalningsmedel. Detta gäller även alla jubileums- och minnesmynt som präglats sedan år 1897.
Lagliga betalningsmedel är alltså mynt i valörerna 50 öre (präglad efter 1873) , 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor (de sistnämnda dock ej i guld) samt minnes- och jubileumsmynt.
Symboler och bokstäver
Fil:Femkrona.JPG
200px
På svenska mynt kan man hitta några små symboler eller bokstäver:
- Präglingsort: Efter 1973 ett E för Eskilstuna. På mynt fram till 1973 Erik den heliges porträtt för Stockholm. Från 2008 kommer mynten att präglas i Finland då finska myntverket vunnit upphandlingen. Då används istället förkortningen för utgivningsorten, S för Riksbankens huvudkontor i Stockholm.
- Myntmästarmärke: Märke för den person som anvarar för myntningen. Numera initalen på riksbankschefens namn, eller för mynt präglade till och med 1986 initalen på myntverkschefens namn.
- Gravörsignatur: Märke för den person som är ansvarig för myntets utforming, oftast dennes initialer. Detta initialer brukar sitta under porträttets hals. De flesta moderna mynt saknar gravörsignatur, men på moderna 10-kronor finns MN för Marita Norin och på 1-kronor efter 2001 EN för Ernst Nordin.
- Valören brukar förkortas på mynten. Exempel kan vara till exempel Ö S M som kan utläsas på en del äldre silvermynt. ÖSM är en förkortning för Öre silvermynt. På kronmynt efter 1909 brukar kronor förkortar Kr. Öre förkortas inte på mynt efter 1855.
Initialer för Riksbankens eller Myntverkets chef:
- ST eller T för Sebastian Tham, 1855-76
- EB för Emil Brusewitz, 1876-1908
- W för Karl-August Wallroth, 1908-1927
- G för Alf Grabe, 1927-1945
- TS på varandra för Torsten Swensson, 1945-1961
- U för Benkt Ulvfot, 1961-1986
- D för Bengt Dennis, 1986-1993
- B för Urban Bäckström, 1993-2003
- H för Lars Heikensten, 2003-2006
- SI för Stefan Ingves, 2006-
Se även
Externa länkar
|
|||||||||||||||||
