Från Rilpedia

Nasafjället (från arjeplogssamiska Násavárre), höjd 1 211 m, ligger i västra Lappland nordväst om Arjeplog vid gränsen mot Norge, vid riksröset 227. Mest känd för Nasa Silvergruva.

Nasafjället är helt skoglöst (det ligger ovan trädgränsen). Fjället består av granit, ibland något gnejsliknande. Där finns en bred gång av kvarts, som innehåller zinkblände, silverhaltig blyglans, boulangerit, magnetkis med mer. Dessa malmfyndigheter var kända före 1635 (tidigare än andra i Lappland) och började bearbetas för statens räkning 1637, ibland av, sägs det, upp till 400 personer (därav en del tyskar, sannolikt krigsfångar). Malmen fraktades av samer med renar den omkring fem mil långa vägen till en hytta nära Silbojokks (Silverbäckens) inflöde i övre ändan av Sedvajaur för att smältas. Bruksdriften drog till en början in 200-300 lödiga mark silver jämte stora kvantiteter bly, men då resultatet snart blev mindre, togs driften 1646 över av Piteå borgerskap. Vid Silbojokk liksom på Nasafjället fanns kyrka med präst, men allt förstördes 1658 av en norsk strövkår. År 1770 återupptogs arbetet för ett hundratal lottägares räkning, och hytta anlades vid Adolfsström vid Laisälven (6 mil från Nasafjället), där även en kyrka byggdes. Gruvdriften fortgick tills anläggningarna vid Adolfsström brann ned 1807. Under de 50-60 år som silververket drevs beräknas gruvan ha givit omkring 80 000 lod silver.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nasafjället, 1904–1926 ^(Not).