Banan-Kompaniet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°20′29″N 18°07′09″O / 59.34139, 18.11917 AB Banan-Kompaniet är Sveriges äldsta och ett av Skandinaviens största bananföretag. Banan-Kompaniets verksamhet omfattar odling, transport, mogning och marknadsföring av bananer i Sverige.

Innehåll

Historia

Bananlossning, Nybrokajen 1925
Distributionsbilar ca. 1930
Byggnaden i Frihamnen 1928
Byggnaden i Frihamnen 1996

År 1909 bildades "The Banana Company AB" av norrmannen Carl Mathiessen med säte i Göteborg. Bolaget namnändrades snart till det mer svenskt klingande namnet "AB Banan-Kompaniet". År 1910 utökade AB Banan-Kompaniet sin verksamhet till import av sydfrukter, och etablerade också lager i Stockholm och Malmö. Stockholmslagret fanns på Tunnelgatan i centrala innerstan och i Malmö hyrdes lokaler av Kioskbolaget.

AB Banan-Kompaniet var bland de första i landet som regelbundet annonserade i veckopressen. Exempelvis "Har Mor FYFFES hemma idag?" eller "Världen snabbaste frukost" illustrerad av konstnären Robert Högfeldt. Man gav också regelbundet ut tidningen "Bananbladet" som distribuerades till landets 30 000 olika återförsäljare. År 1910 var konsumtionen av bananer i Sverige 0,1 kg per person och år, konsumtionen för 1998 var 17 kilo per person och år, enligt uppgift från Banankompaniet[1].

År 1927 byggdes företagets huvudkontor med lager och bananmogningsrum i Stockholms Frihamn. Innan dess lossades bananstockarna vid Nybrokajen. Nu fick man tillgång till egen kaj och lastkranar samt stora lagerutrymmen för ända upp till 20 000 bananstockar. I lagerlokalerna installerades - efter de allra senaste rönen från USA - speciella bananmogningsboxar som isolerades på insidan med kork. Vidare byggdes ett avancerat ventilations- och fläktsystem för att klara de speciella miljökrav som är nödvändiga för bananernas mogningsprocess.

Under andra världskriget importerades inga bananer till Sverige. Företaget lyckades dock mycket snabbt komma igång med bananhandeln efter krigsslutet. Sverige var ett av de första europeiska länderna som fick in fräscha bananer efter 1945.

Banan-Kompaniet idag

Under 1970 och 1980 kom allt färre bananer med båt till Frihamnen. Bananerna kommer inte heller som "stockar" utan är färdigförpackade från odlaren i kartonger som följer frukten ända fram till butiken. Bananbåtarna angör inte längre i Frihamnen som på 1930-talet utan lossar vid europeiska hamnar och vidaretransport sker med godståg.

Även mogningsanläggningen från 1927 hade blivit otidsenligt trots moderniseringar och hanteringen var omständlig och ineffektiv. Banan-Kompaniet ville inte gärna lämna sin klassiska plats i frihamnen, därför gjordes under åren 1994 till 1996 en omfattande tillbyggnad och renovering av fastigheten, bland annat i samarbete med Stadsmuseet, som hade klassat byggnaden som "kulturhistoriskt värdefull". Bland annat utrustades järnvägsin- och utlastningen med väderskyddade portar och 18 stycken nya, moderna bananmogningsrum installerades medan ett av de ursprungliga mogningsrummen från 1927 bevarades och inrättades som ett litet museum över Banan-Kompaniets historia.

Varje vecka kommer en ny båt med bananer till AB Banan Kompaniets terminal i Göteborgs Hamn. Banan-Kompaniet har totalt sex mogningsanläggningar i Sverige som finns i Stockholm, Göteborg, Västerås och Helsingborg och är sedan våren 2005 ett helägt dotterbolag till Dole Food Company.

Noter

  1. se kapitel: Svenskarna äter mest bananer i världen och AB Banan-Kompaniet 90-års jubilerar

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk