Prinsessan Eugénie

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Eugénie (av Nils Blommér 1846)

Prinsessan Eugenia av Sverige och Norge

Eugénie (Eugenia), Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte, född 24 april 1830 på Stockholms slott, död 23 april 1889 i Stockholm, var en svensk prinsessa. Hon var dotter till Oscar I och drottning Josefina av Leuchtenberg. Hennes pseudonym var E******.

Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv. Hon ansåg själv att detta faktum gav henne möjligheten att leva ett självständigt liv. Då Sveriges riksdag år 1858 beslöt att vuxna ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndigförklarade, var hon en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att få bli det.^[1]

Under kungabarnens barndom, hade de en gång en lärare, som drabbades av lungsot: denne avskedades inte, då man inte förstod smittorisken på denna tid, och det är möjligt att flera av barnens hälsa försämrades av detta. Under barndomen kände hon sig ibland ensam och hördes säga att hon gärna skulle ha varit född pojke, som bröderna. År 1852 blev stora delar av kungafamiljen sjuk under ett gemensamt besök i Norge: "älsklingsbrodern" avled då, och Eugenies hälsa var efter detta mycket försämrad. Under vintrarna tvingades hon hålla sig inom särskilt eldade rum på slottet. Hon intresserade sig för religion, men inte för någon särskild sådan, utan lyssnade på många olika kristna riktningar.

Från början av 1860-talet och framåt bodde hon om somrarna i Villa Fridhem i Västerhejde på Gotland, som hon själv lät uppföra efter att ha tillbringat somrarna på ön sedan 1859. Hon var intresserad av att måla, skulptera och skriva musik, hon tonsatte, skrev dikter, modellerade samt målade akvareller som skildrade kungafamiljens liv i vardag och fest. Hon utgav boken "Svensk prinsessor" och en bok hon översatt från tyska (1864) samt deltog vid konst- och industriutställningen 1866. Hon bildade en syförening och var vän med författaren Lina Sandell, men hennes mest ihågkomna insatser var inom den sociala verksamheten. Hennes egna dåliga hälsa gjorde henne intresserad av sjukvård och hon lät bland annat uppföra Eugeniahemmet i Sundbyberg, senare Solna, för obotligt sjuka barn. Hon inrättade även barnhem samt sjukhem för obotligt sjuka i Visby.

Prinsessan Eugénie avled klockan 00.45^[2] den 23 april 1889 i Stockholm.

Ur testamentet

• Prinsessans tjänare fick en livstidspension
• Prins Oscar Bernadotte erhöll lägenheten Villa Fridhem med inventarier
• Barnhemmet vid Fridtorp fick en donation på 240 000 kronor
• Övriga donationer:

Eugeniahemmet 20 000 kronor

Föreningen Lappska missionens vänner 20 000 kronor

Stadsmissionen i Visby 12 000 kronor

Gotlands sjukhem för obotligt sjuka 20 000 kronor

Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet 6 000 kronor^[3]

Tonsättningar i urval

Verk för piano

• Drottning Josephinas polonaise, polonäs (1854)
• Louisa vals (1858?)
• La priere (1844)
• Sorgmarsch, till minne av drottning Louise, död 1871
• Tullgarns-galopp (1853)

Flera pianoverk från 1844, bland annat Andante, Andantino, två galopper en polonäs och tre valser.

Sånger

• Andliga sånger till egen text (1878)
• Novemberkvällen
• Fiskaren (1850)
• Romans vid piano (1859)
• Sång Orden af Tibell (1863)
• Augusta-dagen (1865)

Riklig repertoar av flerstämmig vokalmusik, bland annat duetter, kvartetter och körer.

Anfäder och anmödrar

Referenser

1. ↑ Svenskt biografiskt lexikon, band 14, 664
2. ↑ Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907, Erik Lindorm 1936 s.238
3. ↑ Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907, Erik Lindorm 1936 sidorna 238-239.

• Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)
• Lars Elgklou: Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj., Askild & Kärnekull Förlag AB, Stockholm 1978. ISBN 91 7008 882 9.