Stockholms Universitets Studentkår
Från Rilpedia
Stockholms Universitets Studentkår, SUS, är den största studentkåren vid Stockholms universitet.
Innehåll |
Historik
Stockholms universitets studentkår bildades redan 1883, men hade vid den tiden en annan funktion än vad den har idag. 1883 var antalet studenter vis Stockholms högskola blygsamt och antalet kåraktiva var än mer blygsamt, de var fem jämte klubbmästaren. Kårföreningens syfte var vid denna tid "främjandet av ett gott kamratskap" och att "sammansluta de studenrande vid Stockholms högskola".
När examensrätten infördes vid högskolan växte kåren, men den var fortfarande knappast annat än en kamratförening. Allt som kåren växte och utvecklades kom den dock att förändras och sysslade snart all mer med studie- och studerandefrågor. Att bevaka studerandens intressen blev en allt viktigare fråga för studentkåren. Därmed inte sagt att spex och kamratskap försvann helt, tvärtom. Det utgjorde helt enkelt bara en mindre men fortsatt stor del av kårens verksamhet.
Unde 1930-talet flyddade studenkåren in i nya lokaler i huset på Holländargatan 32. Under den här tiden förekom ivriga diskussioner angående huruvida studenkåren skulle engagera sig i och ägna sig åt politiska frågor och opinionsbildning. 1962 övergick kåren till ett nytt valsystem med direktval via kårpartier vilket i princip kom att innebära en politisering av kåren.
Efter att studenter från ett antal vänsterorienterade grupperingar ockuperade det dåvarande kårhuset på Holländargatan 32 våren 1968 under den så kallade kårhusockupationen, blev kårfullmäktige allt mer politiserad. Under 1970-talet styrdes kåren av borgerliga studenter, medan studenter med socialistiska åskådningar fick majoritet i flera val under 1980-talet. Sedan 1990-talet har ett större inslag av fakultetspartier vunnit insteg i kårfullmäktige. Dessa partiers huvudagenda har varit att "avpolitisera kåren", det vill säga att avskaffa partisystemet, och låta kårens styras utifrån ämnesråden och fakultetsråden. Hittills har de inte lyckats.
Organisation
Medlemmarna i kåren är även medlemmar i en av fem fakultetsföreningar - Juridiska Föreningen, Humanistiska Föreningen, Naturvetenskapliga Föreningen, Samhällsvetenskapliga Föreningen, Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet. Den sistnämnda saknar formell juridisk status som fakultetsförening, men fungerar som sådan genom avtal. Sedan slutet av 1990-talet kan studenten själv välja vilken fakultetsförening denne ska vara medlem i, dock är det fortfarande obligatoriskt att vara medlem i någon av föreningarna.
SUS högsta beslutande organ är kårfullmäktige, som väljs av studenterna genom att de röstar på olika studentgrupperingar (kårpartier) i val som anordnas varje år. Kårfullmäktige inrättades i början på 1960-talet för att kårens medlemmar skulle ha möjlighet att genom direkta val påverka kårens verksamhet. Innan dess hade kårstyrelsen varje år satts samman huvudsakligen av personer som varit aktiva i fakultetsföreningarna.
SUS högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Styrelsen leder kårens arbete i enlighet dels med stadgarna och dels med de beslut som kårfullmäktige fattar. Kårstyrelsen väljs av kårfullmäktige och ansvarar för kårens verksamhet inför kårfullmäktige. Kårstyrelsens, och därmed studenkårens, arbete leds av ett presidie som utgörs utav ordföranden och vice ordföranden.
Studentkåren äger också ett par bolag, däribland AB Frescatihallen, Frescati Förvaltnings AB, Campusbutiken Stockholms Universitets Studentkår AB och HÖRS AB.
Gaudeamus
Studenttidningen Gaudeamus, ofta kallad Gadden, produceras av Stockholms Universitets Studentkår, men är journalistiskt oberoende. Sedan 1924 har redaktionen på Gaudeamus arbetat med att bevaka studentnyheter och granska studentkåren och dess verksamhet. Redaktionen är fristående och de enda direkt kårbundna sidorna är kårsidorna längst bak i tidningen, på vilka kårens informatör informerar om kårens verksamhet.
