År

Version från den 29 april 2009 kl. 20.14 av LaaknorBot (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Texten från svenska Wikipedia

Ett år är en tidsrymd som kan definieras på flera olika sätt.

Innehåll

Kalenderår, borgerligt år, är byggt för att försöka följa det tropiska året men med hela dygn, 365 eller 366 stycken. Det senare kallas för skottår.

Gregorianskt år är 365,2425 dygn. (Medelvärdet på årets längd i den gregorianska kalendern som under 400 år har 97 skottdagar. Alltså 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder.)

Julianskt år är 365,25 dygn. (Medelvärdet på årets längd i den julianska kalendern som under 400 år har 100 skottdagar. Alltså 365 dygn och 6 timmar.)

Vetenskapligt år är lika långt; 365,25 dygn. Det används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Detta för att de andra årens längd varierar ständigt. Det vetenskapliga året är alltid samma. 365,25 dygn, det vill säga exakt 31 557 600 sekunder.

Kalenderåret i den gregorianska kalendern (den vi vanligtvis använder) börjar 1 januari och slutar 31 december. I den julianska kalendern började året i mars.

Astronomiskt år den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Det finns flera sorters astronomiska år, beroende på vilken punkt i omloppsbanan man utgår från.

Sideriskt år eller stjärnår är jordens omloppstid i förhållande till stjärnorna. Längden på stjärnår varierar något på grund av graviationspåverkan från andra himlakroppar. Ett brukligt medelvärde är 365,256363051 dygn, det vill säga 365 dygn 6 timmar 9 minuter och 9,7676 sekunder.

Tropiskt år är jordens omloppstid relativt vårdagjämningspunkten. Denna punkt förflyttar sig en aning, varför det tropiska året blir något kortare än det sideriska. Ett medelvärde är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder.

Anomalistiskt år är omloppstiden relativt perihelium (då jorden är närmast solen). Ungefär 365,2596 dygn eller 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 49 sekunder.

Ett muslimskt år är 354 dygn, då den muslimska kalendern går efter månens cykler.

Ett galaktiskt år kallas den tid det tar för solen att fullborda ett varv kring Vintergatans centrum, ungefär cirka 225 till 250 miljoner år.
Stora året eller platoniskt år är, enligt Ugglan, beteckning för omloppstiden (25 800 år) hos vårdagjämningspunktens och jordaxelns precession.
Ett läsår i den svenska grundskolan börjar i augusti och pågår till juni kommande år.
Ett räkenskapsår eller verksamhetsår behöver inte löpa från 1/1 till 31/12 och kallas då brutet.