Kärnkraftsfrågan
Från Rilpedia
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Kärnkraftsfrågan handlar om vilken roll kärnkraften ska ha. Kärnkraftens vara eller inte vara har debatterats flitigt över hela världen, i synnerhet i samband med Harrisburgolyckan 1979 och Tjernobylolyckan 1986.
Innehåll |
Sverige
Se kärnkraftsfrågan i Sverige.
Argument för och emot kärnkraft
Produktionen av uran medför att stora mängder av det radioaktiva ämnet radon frisläpps. I det tidigare Östtyskland finns många cancerfall i närheten av urangruvor.[källa behövs] Anläggningar för anrikning av uran kan också ställas om för tillverkning av kärnvapen, med en andel av uran-235 på 80 procent.
Driften av grafitmodererade kärnkraftverk är osäker, då katastrofer som den i Tjernobyl inte kan uteslutas. Kärnkraftverk av den typ som byggdes i det tidigare Sovjet (med moderator av grafit i stället för vatten) har utpekats som särskilt farliga eftersom de har en positiv reaktivitetskoefficient vilket innebär att de inte avstannar av sig själva när effekten ökar okontrollerat. Bränslet ligger dessutom inbäddat i ett brännbart material, kol, vilket gör att de lätt fattar eld då de överhettas. Reaktortypen har vanligen ingen inneslutning som håller härden inomhus. De vanligaste reaktortyperna i väst, och samtliga i Sverige, är vattenmodererade kärnkraftverk. Vattenmodererade kärnkraftverk har en negativ reaktivitetskoefficient vilket medför att kärnklyvningen avtar av sig själv om effekten skulle öka okontrollerat. Vatten kan som bekant inte heller brinna varför en Tjernobylolycka inte kan inträffa med denna typ av reaktor.
En härdsmälta, eller liknande kärnkraftsolycka i ett kraftverk utan inneslutning kan innebära att stora landområden blir obeboeliga för många år framöver. Många moderna kraftverk är utrustade med en kraftig betonginneslutning runt reaktorn och särskilda filteranläggningar för att undvika radioaktiva utsläpp till omgivningen. En härdsmälta i ett sådant kraftverk behöver inte medföra några radioaktiva utsläpp till omgivningen överhuvudtaget. Det finns också en oro för att kärnkraftverk kan vara lämpliga framtida mål för terrorister, då en sådan attack skulle kunna göra stor skada.
En kritik mot kärnkraftverk handlar om transporter och lagring av radioaktivt avfall. Kärnavfall transporteras till upparbetningsanläggningarna La Hague i Frankrike eller Sellafield i England. Dessa transporter har orsakat stora protester, på grund av att kärnkraftsmotståndare tror att olyckor med dessa transporter kan orsaka stora skador på miljön. Även upparbetningsanläggningarna har fått mycket kritik i massmedia på grund av att många är oroliga att radioaktiva ämnen kan läcka ut och orsaka bland annat leukemi bland kringboende. I Sverige upparbetas inte avfallet från de elproducerande reaktorerna.
På grund av att det radioaktiva avfallet måste förvaras så länge menar kärnkraftsmotståndare att inget säkert förvaringsutrymme existerar. Det finns dock en metod utvecklad av SKB som anses klara ställda krav på slutförvar.
Alternativ
Kärnkraftsfrågan handlar i viss mån om vilka alternativ till kärnkraft som finns. Kärnkraftsmotståndare hävdar ofta att det går att minska den totala energiförbrukningen så att kärnkraften inte behövs, medan kärnkraftsförespråkare hävdar att det enda trovärdiga alternativet är elimport, och att svensk kärnkraft är miljövänligare än den importerade energin skulle vara.
Dagens Uranreserver varar minst 85 år [1] Beräkningar har gjorts att om världsmarknadspriset ökar med en faktor 10 så ökar den ekonomiskt utbrytbara mängden uran med en faktor 300.[2]
En omställning till mer återanvändning av använt bränsle (upparbetning) i kombination med transmutation (att förstöra de långlivat radioaktiva komponenterna i använt bränsle) kan utöka ekonomin i användningen av kärnkraften med mycket lång tid men det medför radioaktiva transporter och en stor hantering med farligt material. Dessutom kan man, som i Indien, göra kärnbränsle även av torium.
Europa
I Sveriges närområde har olika beslut tagits om användningen av kärnkraft. I Finland gav riksdagen 2004 tillstånd att bygga en femte reaktor vid det befintliga verket i Olkiluoto som planeras att tas i drift 2011[3]. Liknande beslut har tagits i Frankrike. I Tyskland slöt den tidigare socialdemokratiska regeringen under Gerhard Schröder ett avtal med industrin om att fasa ut kärnkraften, vilket redan har inletts.
Världen
I oktober 2006 fanns enligt Dagens Industri 442 reaktorer i bruk i världen. 27 reaktorer var under produktion och 6 var beslutade att stängas.
Källor
- ↑ ”Global Uranium Resources to Meet Projected Demand”. International Atomic Energy Agency. 2006. http://www.iaea.org/NewsCenter/News/2006/uranium_resources.html. Läst 2007-03-29.
- ↑ "World Uranium Resources", by Kenneth S. Deffeyes and Ian D. MacGregor, Scientific American, January, 1980, page 66, argues that the supply of uranium is very large.
- ↑ Olkiluoto
