Eisenstadt
Från Rilpedia
| Vapen | Karta |
|---|---|
| 110px |  |
| Delstat: | Burgenland |
| Distrikt: | Stad med eget statut |
| Yta: | 42,91 km² |
| Invånare: | 12 190 (2006) |
| Läge: | 47° 50' 44" N, 16° 31' 8" Ö |
| Website: | www.eisenstadt.at |
Eisenstadt (ungerska: Kismarton, kroatiska: Željezno) är huvudstad i den österrikiska delstaten Burgenland. Eisenstadt ligger i norra Burgenland ca 55 km söder om Wien på en terrass vid foten av Leithabergen.
Innehåll |
Historia
Eisenstadt som tillhörde Ungern fram till 1921 omnämndes för första gången 1264 som minor Mortin. 1364 övergick orten i den ungerska ätten Kaniszsais ägo. De befäste staden och byggde en borg inom stadsmurarna. Från den här tiden härstammar också namnen Eisenstadt (ty) som syftar på stadens styrka resp Kismarton (ung). 1373 fick orten stadsprivilegier.
1445 förvärvade habsburgarna Eisenstadt som förblev i deras ägo i nästan 200 år. Efter oroligheter i regionen på 1480-talet följde några lugna och fredliga årtionden. Men 1526 besegrades den ungerska armén i slaget vid Mohács av osmanska trupper och stora delar av Ungern kom under osmanskt herravälde. På sin marsch mot Wien 1529 skövlade den osmanska hären även Eisenstadt. Staden återhämtade sig aldrig helt och hållet. 1589 förstörde en stor eldsvåda nästan hela staden och just när man börjat med återuppbyggnaden flammade de osmanska krigen upp igen (1593-1606).
1622 överlämnade habsburgaren Ferdinand II borgen Eisenstadt med tillhörande ägor – förutom själva staden – till den ungerska greven Nikolaus Esterházy. Staden vidtog åtgärder för att säkra sin självständighet och lyckades med att köpa sig rättigheter som kunglig fristad 1648. Mot slutet av 1600-talet bestod samhället av tre delar: Borgdistriktet under Esterházys styre med borgen i centrum som byggdes om och ut till ett praktfullt barockslott, den borgerliga staden och den judiska staden väster om borgen som hade uppstått efter att fursten Paul Esterházy erbjudit flera tusen judiska flyktingar som hade fördrivits ur staden Wien på 1670-talet att bosätta sig i och kring Eisenstadt.
När den osmanska fältherren Kara Mustapha tågade mot Wien 1683, valde Eisenstadt som låg på vägen att underkasta sig dess ungerska bundsförvant greve Thököly. Staden förskonades. Men när den ungerska självständighetsrörelsen krigade i området under 1700-talets första decennium härjades Eisenstadt 1704 och 1707. Några år senare, 1713, decimerade en pestepidemi befolkningen.
På 1760-talet blev Joseph Haydn hovkapellmästare vid Esterházys hov.
Vid tiden för Ausgleich 1867 tillhörde Eisenstadt den ungerska halvan av riket, varför ungersk lag tillämpades i Eisenstadt. 1898 infördes ungerska som officiellt språk trots att den övervägande majoriteten av befolkningen var tyskspråkiga.
Efter Första världskriget tillföll Eisenstadt Österrike 1920. År 1925 blev staden delstatssätet för Burgenland.
Sevärdheter
Byggnader
- Slottet Esterházy
- Domkyrkan
- Haydnkyrkan
- Stadshuset
Museer
- Haydnmuseet
- Landsmuseet
- Österrikiska judiska museet
- Vinmuseet
Näringsliv
Eisenstadt är delstatens administrativa centrum och skolstad. I Eisenstadt finns det en fackhögskola som ligger granne med stadens teknologicentrum.
Kommunikationer
Eisenstadt ligger vid motortrafikleden S31.
Vänorter
- Bad Kissingen (Tyskland)
- Colmar (Frankrike)
- Lignano (Italien)
- Sanuki (Japan)
- Sopron (Ungern)
Kända personer födda i Eisenstadt
- Gustinus Ambrosi, skulptör
- Paul I. Fürst Esterházy
- Paul II. Anton Fürst Esterházy
- Silvia Fuhrmann, politiker
- Josef Hyrtl, anatom
- Andreas Ivanschitz, fotbollsspelare
- Maria Perschy, skådespelerska
- Franz Soronics, politiker
Se även
 |
Burgenlands städer | |
|
Eisenstadt | Frauenkirchen | Güssing | Jennersdorf | Mattersburg | Neufeld an der Leitha | Neusiedl am See | Oberpullendorf | Oberwart | Pinkafeld | Purbach am Neusiedler See | Rechnitz | Rust | Stadtschlaining |
||
|
Burgenlands distrikt | |
|
Distrikt: Eisenstadt-Umgebung | Güssing | Jennersdorf | Mattersburg | Neusiedl am See | Oberpullendorf | Oberwart |
||
| Städer med eget statut: Eisenstadt | Rust | ||
