Folkets Park, Malmö
Från Rilpedia
Folkets Park ligger vid Amiralsgatan, på Möllevången i Malmö. Den inrättades först som en privat park av Frans Suell. 1891 köptes parken av Socialdemokraterna och blev följaktligen Sveriges första folkpark. Hundra år senare, 1991, beslöt den borgerliga majoriteten i Malmö kommun att parken skulle köpas upp av kommunen och byta namn till Malmöparken - ett namn som dock aldrig blev någon större succé.
Innehåll |
Attraktioner
- Far i Hatten
- Amiralen
- Moriskan
- Nöjesteatern
- Axels Tivoli
- Malmö Reptilcenter ("Terrariet")
- Barnens scen
- Ponnygård & ridskola
- Minigolf
- Lekplats och plaskdamm
- Cuba Café
- Parkgrillen
- Glass- och godisfabriken i "Brändan"
- Gotthuset
- Glasstoppen
- Slumpenkiosken
- Ponnygårdens kiosk
Historik
Folkets park i Malmö är den första folkparken i Sverige. Den grundades år 1891. Parken blev snabbt en succé då den nästan omedelbart blev en samlingsplats för arbetare. I augusti 1909, samlades mer än 13 000 arbetare i parken för att strejka. Från år 1926 ändrade Folkets park sin politiska karaktär till ett allmänt nöjesfält, karuseller började byggas. Folkets parks storhetstid inleddes i slutet av 1930-talet och fortsatte in på 1950-talets första hälft. Antalet besökare ökade under sommarsäsongen, och siffrorna steg från 4000 till 5500 besökare per dag. Rekordåret 1947 var besökssiffran 742 309 människor. År 1955 uppgick antalet besök i Folkets park till närmare 650 000. I början av 1960-talet halverades besökssiffran till 310 000, vilket ledde till att under början av 1970-talet kröp siffran ner under 200 000.
Till en början trodde man att det bara var en tidsfråga innan parken återigen skulle väcka intresse, men efter hand insåg man att ointresset hade djupare orsaker. Projekt som en glashytta (Möllevångsgården) och uppsättning av nya scener i parken genomfördes på 1970-talet. Satsningarna gjorde att utgifterna växte alltmer. År 1991 beslöt stadsfullmäktige (med vid tillfället borgerlig regim) att lägga ner AB Malmö Folkets park, köpa in hela parken, och ta över administrationen.
Under 1990-talets senare år diskuterades planer på att bygga bostäder eller en skola i delar av parken. På grund av oro för Folkets parks drastiskt minskade popularitet, beslöt kommunfullmäktige att under en femårsperiod driva parken i projektform. Från 2001 till 2006 drevs parken som ett projekt, där styrgruppen utgjordes av representanter från Gatukontoret, Malmö Fritid, Kultur Malmö, Stadsdelsförvaltningen för Södra Innerstaden, Stadsfastigheter och Kulturföreningen.
År 2006 uppskattades antal besökare upp till 900 000. Under somrarna är Folkets park fortfarande Malmö populäraste mötesplats och picknickställe. Barnens scen, Terrariet samt Ponnygården Arken har öppet året runt och lekplatserna är ännu de mest besökta. I norra delen av parken hittar vi nöjeslokaler som Debaser och Cuba Café, där det ofta arrangeras utomhuskonserter. För de små finns bland annat karuseller och den kända ”Barnens gård Arken & ridskola” .
Ny installation i parken
Sist i raden av alla förnyelser i Folkets park kommer en anläggning som skapar konstgjord dimma som virvlar över Spegeldammen att invigas. Anläggningen består av en vattenpump och över hundra små munstycken som är monterade längs med ena kortändan och en bit upp på långsidorna av dammen. Dessa finfördelar vanligt vatten till en vattendimma, som är helt ofarlig att andas in.
Grönt i Parken
Sammanlagt är ca 70 nya träd samt tusentals växter och lökar planterade i Folkets park, och i år kommer ytterligare ca 10 exotiska träd, bl.a. palmer att planteras. Mellan spegeldammen och ponnygården finns det en woodplantering. Därunder växer det bland annat ormbunkar, vintergäck och engelska klockhyacinter.
Folkets Park prisas av Boverket
Stapelbäddsparken, Scaniabadet, Folkets Park och Kulturhuset Mazetti ansåg Boverkets stadsmiljöråd vara de viktigaste delarna av det nya löftesrika Malmö. Motivering för Malmö Stad var en ”kulturskapande och spontana användning av stadens allmänna platser som har utformat attraktiva mötesplatser som är till för stadens alla invånare och som stärker den sociala sammanhållningen i staden”.
