Slaget vid Svolder
Från Rilpedia
Slaget vid Svolder är en mytomspunnen och central händelse i nordens vikingatida historia, i vilket den danske kung Sven Tveskägg, den svenske kung Olof Skötkonung samt den norske Erik Ladejarl tillsammans besegrade den norske kungen Olav Tryggvason i ett stort sjöslag. Om sjöslaget skall ha ägt rum vid Svolder, eller i Öresund, har varit ett akademiskt tvisteämne då olika källor motsäger varandra.
Innehåll |
Källor
Det finns huvudsakligen två olika typer av källor till kunskap om slaget: isländska sagor i form av Snorre Sturlassons Heimskringla, Fagrskinna samt Odd Munks Olafssaga, samt Adams av Bremen krönika Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, den därpå byggande norska Historia Norwegiae och Ágrip af Nóregs konunga sogum.[1] De två grupperna tecknar motstridiga bilder av slagets bakgrund och skådeplats.[2]
Bakgrund
Enligt Snorre stod orsaken till slaget att finna i att kung Olaf seglat genom Öresund ner till Vendland för att kräva in de egendomar som hans hustru Tyra – syster till Sven Tveskägg – fått i sitt tidigare gifte med venderkungen Burislav. Sven Tveskäggs maka Sigrid Storråda skall då ha sökt hetsa sina make mot Olaf, som förolämpat henne grovt under sina försök att vinna hennes hand. Sven gav efter, och bad Olof Skötkonung och Erik Jarl om bistånd. När Olaf sedan beredde sig på att segla hem lade sig de förbundna i bakhåll vid Svolder.[3]
Adam av Bremen ger en bitvis annorlunda beskrivning: enligt honom skulle Sven och Olof slutit förbund i syfte att utbreda kristendomen, vilket fick Olaf att samla en flotta för att fördriva Sven. Enligt denne skall striden också stått i sundet mellan Helsingborg och Helsingör.[4]
Striden
Enligt Snorre blev Olafs skepp bordade och avröjda ett efter ett, till dess att endast Olafs eget skepp Ormen långe återstod. Erik Jarl skall ha varit den som först bordade detta. Berömda är de ord som enligt Snorre skall ha växlas mellan Olaf och den ypperlige bågskytten Einar Tambarskjelve, där den senares båge skall ha träffats av en pil och brustit, varpå Olaf frågade "Vad var det som brast så högt?" och fått svaret "Norge ur dina händer, konung". En mer korrekt och ordmässigt bättre tolkning, som får ordväxlingen att bli någorlunda logisk i sin ordlek är att Olaf frågade: "Vad var det som sprang?" (i betydelsen springa av, brytas) och fick svaret "Norge ur dina händer, konung". Efter hårda strider skall Olaf insett att spelet var slut och därpå själv hoppat i havet.[5]
Var låg Svolder?
Förutom Öresund, där Adam av Bremen placerar striden, nämns Svolder, där den placeras av de isländska sagorna, som en möjlig skådeplats. Svolder nämns även i andra sammanhang, och man kan därur sluta sig till att det bör ha legat någonstans i norra Vendland. Ett förslag är innanför den nuvarande halvön Darss, i vad som på vikingatiden var en mindre skärgård.[6]
Tolkningar
I början av nittonhundratalet tolkade Lauritz Weibull det oklara källäget så att han helt förkastade de isländska sagorna när dessa stod i strid med Adam av Bremens krönika. Han hävdade att tanken att slaget skulle stått vid Svolder baserades på en missuppfattning, där en dikt av skalden Skule Torstensson felaktigt skulle tolkats som om den handlade om Erik Jarl och hans deltagande i striden. På motsvarande sätt skulle Adams tolkning av de politiska läget vara mer korrekt då islänningarna var tvungna att ändra bakgrunden när det placerat slaget fel.[7]
Mats G. Larsson har hävdat att de isländska sagorna är relativt pålitliga som källor, då dessa ofta återger händelser i resterande Europa vid samma tid som slaget skall ha utspelats på ett rättvisande sätt och kan kontrolleras mot mer samtidiga källor. Samtidigt skattar han Adam av Bremen relativt lågt i detta fall, då denne vid ett flertal tillfällen missuppfattar nordiska förhållanden vid denna tid.[8]
Skaldestycken av Halldor Okristne och Hallfred Vandraedeskald, som tillkommit vid tiden för slaget, har även de placerat striden "i söder", och "på andra sidan havet". Dessa stycken innehåller även detaljer om den mer lokala geografin som stämmer bättre med Svolder än Öresund: de skriver båda att striden skedde vid en holme, och Hallfred säger dessutom att den skall ha skett vid ett "vitt sund", vilket stämmer bättre med sundet mellan Pommern och Falster än Öresund, som även av Adam av Bremen beskrivs som "smalt". Dessutom saknas det uppgifter om ett annat sjöslag som Skule Torstensson skulle kunna ha syftat på när han skaldade om sitt slag vid Svolder.[9]
Källor
- Larsson, Mats G.: Minnet av vikingatiden: De isländska kungasagorna och deras värld, Atlantis, Stockholm 2005. ISBN 91-7353-065-4.
Noter
- ↑ Larsson, sid 149, 150-151
- ↑ Larsson, sid 146-147, 150-151
- ↑ Larsson, sid 146-147
- ↑ Larsson, sid 150-151
- ↑ Larsson, sid 149-150
- ↑ Larsson, sid 154
- ↑ Larsson, sid 151-152
- ↑ Larsson, sid 144, 157
- ↑ Larsson, sid 158-159
Litteratur
- Harrison, Dick, Svolder år 1000 - vad är sanning om den mytomspunna kungadrabbningen? (2000) Populär Historia. (nr. 2).sid. 26-28.
Externa länkar
