Heron

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Heron, bild från 1688.

Heron var en grekisk fysiker och matematiker som troligtvis levde under 1:a århundradet f.Kr och var verksam i Alexandria. Heron konstruerade vinpressar, kranar, pumpar, vattenorglar och krigsmaskiner. Han uppfann "Herons ångkula" som förebådade ångmaskinen, men som aldrig användes för praktiska behov.

Heron var en framstående författare och inte bara inom den rena matematiken, utan även inom fältmätningskonsten och mekaniken. Som mekaniker är han känd genom uppfinningen av eolipilen och av den efter honom uppkallade Heronsbrunnen (se Herons källa). Inom matematiken angav han en formeln för att bestämma en triangels yta, då alla tre sidorna är givna (se Herons formel), samt för beräkningen av regelbundna månghörningar. Herons skrifter har till en del gått förlorade, av en del (bland annat en fullständig handbok i fältmätningskonsten) är blott spridda fragment kvar. Bland dem, som blivit utgivna, måste nämnas: Pneumatika (latin Spiritualia), utgiven av Commandinus (1575; sedermera flera gånger utgiven samt översatt till italienska, tyska och engelska) och Geometricorum et stereometricorum reliquiæ, utgiven av Hultsch (1864).

Herons källa

Herons källa

Herons källa var en av Heron uppfunnen springbrunn. Vatten hälls i en tratt, och trycket av vattenpelaren i röret fortplantas genom luften i röret till kärlet, som tjänstgör som en Herons kula.

Eolipil

Eolipil (från latin Aeolus, vindarnas härskare, och pila, kula) var en av Heron beskriven apparat, med vilken ångans olika verkningar åskådliggjordes. Den består av en ihålig metallkula, försedd med ett eller flera utströmningsrör. Kulan fylls delvis med vatten eller annan vätska, som hettas upp till kokning, så att ånga strömmar ut. Om kulan görs rörlig kring en vågrät axel och utströmningsrörens öppningar vänds vinkelrätt mot denna och alla åt samma håll, så roterar apparaten till följd av ångans utströmning - reaktion. Detta är den äldsta ångmaskinen, vilken visserligen inte är bränslebesparande, men likväl på grund av sin enkelhet används som modell under 1800-talets senare del då till exempel Gustaf de Laval tar patent på ångturbinen 1883.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Heron, 1904–1926 ^(Not).