Paniksyndrom

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Paniksyndrom karakteriseras av plötsliga panikattacker, som ej utlöses av något specifikt stimuli utan kommer oväntat. Man delar ofta in diagnosen i "paniksyndrom utan agorafobi" och "paniksyndrom med agorafobi"; denna uppdelning återfinns i de två vanligaste diagnossystemen DSM-IV och ICD-10.^[1] Agorafobi, "torgskräck", innebär att man börjar undvika situationer där man tidigare fått panikattacker.

Paniksyndrom är ett av de vanligaste ångesttillstånden.^[2] Livstidsprevalensen i en amerikansk undersökning från 1994 var 3,5%^[3], och paniksyndrom med agorafobi verkar vara vanligare bland kvinnor än bland män.^[2]

Diagnos

DSM-IV är en diagnosmanual som används av läkare, psykologer och forskare över hela världen för att kunna bedöma och diagnostisera psykologiska problem. Den sätter upp noggranna kriterier för vad som räknas som paniksyndrom.

Att ha paniksyndrom innebär enligt kriterierna i diagnosmanualen DSM-IV att man ska ha återkommande panikattacker, eller plötsliga upplevelser av intensiv rädsla/skräck, utan att de har någon tydlig yttre orsak. Alternativt att man efter enstaka panikattacker under minst en månads tid ska ha känt en framträdande oro för att få ytterligare attacker.

En panikattack skiljer sig en del från "vanlig" ångest på ett par viktiga sätt:

1. Attacken ska komma plötsligt och oväntat och växa så att man upplever mycket stark ångest inom 10 minuter.
2. Attacken kommer trots att det inte finns något i situationen som är livshotande.

Man brukar säga att man ska ha haft fyra av nedanstående symtom för att det ska bedömas som en fullständig panikattack:

• Hjärtklappning eller hastig puls
• Svettning
• Darrning eller skakning
• Känsla av att tappa andan, andnöd eller snabba andhämtning
• Kvävningskänsla
• Tryck över bröstet eller bröstsmärtor
• Illamående eller orolig mage
• Ostadighetskänslor, yrsel eller matthet
• Overklighetskänslor
• Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
• Rädsla för att dö
• Domningar eller stickningar
• Kraftig rodnad

Fullständig och begränsad panikattack

Psykiatrin skiljer mellan fullständig och begränsad panikattack. En begränsad innebär att man upplever färre än fyra av de olika symptomen som nämns i diagnoskriterierna i DSM-IV (se ovan). Det betyder dock inte att attacken för den skull behöver upplevas som lindrigare än en fullständig attack.

Paniksyndrom med och utan agorafobi

Agorafobi eller "torgskräck" innebär ett undvikande av, eller ihållande rädsla för, situationer ifrån vilka det är svårt att fly eller få hjälp i händelse av en panikattack, t ex affärer, köer, folkfyllda platser, vistelser ensam utanför hemmet. I de flesta fall är agorafobi en följd av panikattacker men det förekommer också paniksyndrom utan agorafobi och agorafobi utan inslag av panikattacker. Av den anledningen har man åtskiljt diagnoserna "Paniksyndrom utan agorafobi" och "Paniksyndrom med agorafobi". För diagnosen Paniksyndrom med agorafobi krävs att man uppfyller samtliga kriterier för paniksyndrom. Utöver det skall man uppvisa agorafobiska undvikanden och rädsla enligt ovan.

Differentialdiagnosticering

Det finns flera olika typer av ångest som alla ligger nära panik, men som inte är panik. Det finns också andra ångestdiagnoser där panikattacker ingår, men där de inte är det centrala. Om man till exempel har social fobi kan sociala situationer utlösa panikattacker, men det är inte panikattackerna som är det centrala.

Några vanliga ångestproblem där panikattacker kan uppträda:

• Social fobi - rädslan är kopplad till sociala situationer, som att äta tillsammans med andra, att tala offentligt. Kärnan är rädslan för att andra ska se och bedöma en.

• Generaliserad ångest (GAD)- en oro som blivit en mycket nära följeslagare. Om man har generaliserad ångest oroar man sig för saker som kan hända, för vad andra ska tycka och tänka, för hur det ska gå. Oron är sällan så stark att den ger panikattacker, mera malande under en större del av tiden.

• Posttraumatisk stress (PTSD)- är en mycket svår stressreaktion, som i regel kommer av svåra traumatiska upplevelser. Personer som lider av PTSD kan till exempel ha varit med om krigssituationer, utsatts för tortyr eller våldtäkt eller varit vittne till svåra olyckor. PTSD kan ge upphov till panikattacker, men dessa uppkommer framför allt som en reaktion på minnesbilder, eller annat som påminner om det svåra man varit med om.

• Kroppsliga sjukdomar kan utlösa panikattacker eller ge liknande symtom

Det finns en rad medicinska tillstånd som kan utlösa panikattacker eller ångestsymptom som i första hand bör uteslutas genom en utförlig läkarundersökning. Exempel på sådana medicinska tillstånd är hypoglykemi, giftstruma, ämnesomsättningsrubbningar, vissa neurologiska sjukdomar, vissa hjärtsjukdomar, drogpåverkan (till exempel koffeinförgiftning, alkohol, amfetamin, kokain), abstinens vid drogmissbruk, vissa typer av mediciner och bieffekter vid utsättning av en del typer av mediciner.

Källor

1. ↑ MINI-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Pilgrim Press 2002, svensk översättning av "Quick Reference to the Diagnostic Critera From DSM-IV-TR", American Psychiatric Association, 2000.
2. ↑ ^{2,0 2,1} Paniksyndrom med och utan agorafobi. Bengt E. Westling, i "Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin" av Lars-Göran Öst (red.), Natur och Kultur, 2006.
3. ↑ Abnormal Psychology – an integrative approach. David H. Barlow, V. Mark Durand, Wadsworth, 2005

Externa länkar

• Svenska Ångestsyndromsällskapet
• www.panikprojektet.nu
• Doktorsavhandling om paniksyndrom från Uppsala universitet år 2004
• www.ingenpanik.se