Johan Anders Wadman
Från Rilpedia
Johan Anders Wadman, svensk författare, född den 27 september 1777 på Drottningskär i Karlskrona, död den 6 februari 1837 i Göteborg, ogift. Föräldrar: sedermera kyrkoherden i Tvings församling i Blekinge Nils Adolf Wadman och Hedvig Sofia Bolmstedt. Wadman studerade i Lund och Åbo. Under åren 1813-14 deltog Wadman som sjukhuskommissarie i fälttågen i Tyskland och Norge. Wadman levde i stor fattigdom och hans försörjning bestod i tillfällighets- och beställningsdiktning. Han kom att kallas Göteborgs Bellman. Wadmansgatan i Göteborg har fått sitt namn efter honom. Själv bodde han vid sin död på Nedre Kvarnbergsgatan 11.[1]
J.A. Wadmans porträttbyst av Johan Peter Molin restes i Lorensbergsparken i Göteborg av Göta Par Bricole den 16 juni 1869. Den flyttades till Kronhusparken den 30 september 1946. Numera syns den på nordsidan av stadsbiblioteket.
Innehåll |
Biografi
Wadman blev student i Lund 1794, där han vistades några terminer och blev 1800 student i Åbo. Omkring åren 1804 eller 1805 gjorde han för sin hälsas skull en resa utomlands. Under resan råkade han i sådana ekonomiska bekymmer att han fick försörja sig på att klippa silhuetter för att kunnna ta sig tillbaka till Sverige. Det arv han erhållit efter fadern blev förskingrat, dels genom Wadmans oförmåga att hushålla, dels till följd av försträckningar som han lämnat åt en äldre kamrat, sedermera professor Carl Fredrik Weltzin i Göteborg. På nämnde Weltzins förord blev han omkring 1807 antagen till lärare hos bruksägare af Geijerstam i Värmland, där han stannade ett par år, varefter han slutligen bosatte sig i Göteborg, där han levde fram till sin död. När Weltzin under 1813-1814 års krig förordnades till överläkare för svenska armén, antog han Wadman till sjukhuskommissarie med titel av direktör, varefter han deltog i fälttågen i Tyskland och Norge. Wadman tjänstgjorde bland annat som krigskommissarie på Känsö i Göteborgs skärgård.
Efter sin återkomst till Göteborg hade han någon tid en informatorsbefattning hos landssekreteraren lagman Stenberg, vars fru han besjungit under namnet lilla amazonen. Men Wadman drog sig snart tillbaka till den enskildes oberoende, det vill säga till sin självvalda fattigdom. Han var ordenskald i Göta Par Bricole. Wadman avled i sitt hem vid Nedre Kvarnbergsgatan 11. Dagen före begravningen visades den döde för allmänheten. Wadman låg i kistan helt överhöljd av granris. Ingen svepning märktes, endast huvudet var synligt. Han begravdes på Stampens kyrkogård med ett enkelt träkors på graven. När Göta Par Bricoles medlemmar skulle hylla skalden inför 100-årsdagen av hans bortgång kunde man inte finna gravplatsen. Efter två års sökande kunde man lokalisera platsen. Här restes ett fem meter högt stenblock med skaldens porträttbild i brons.[2]
Diktning
Som skald ägde Wadman en stor kvickhet och humor. Hans kvickaste stycken är dock mest improvisationer i en alltför fri och inte så litet cynisk anda eller tillfällighetsstycken av alldeles enskild lokalfärg. Wadman är i dikt som i liv på en gång epikuré, cyniker, stoiker. Det epikureiska draget röjes i besjungandet av de bacchanaliska fröjderna, ibland - men dock mycket sällan - med en antydan om de erotiska; cynismen möter oss i de ofta mycket ohöljda ordalagen, de djärvt drastiska uttrycken; stoikern slutligen i ett drag av likgiltighet för världens ävlan och glans, parad med kärlek till naturen och lugnet i dalen framför stormarna på höjden. Bland Wadmans dikter i den milda genren märks Min lilla vrå bland bergen. Själv gav Wadman under sin livstid ut en upplaga av sina dikter under titeln Lek och alfwar 1830-1835. En fullständigare samling utgavs efter skaldens död av H. Bjursten 1855, vilken dock rättade sig efter de stympningar och omskrivningar, som förut gjorts i många av Wadmans dikter för att få dem mera anpassade efter den konventionella anständighetens fordringar. De rätta texterana återställdes av J. G. Carlén, 1869, efter vilken G. H. Rydberg utgav Wadmans samlade arbeten 1877.
Se även
Johan Anders Wadman på Project Runeberg
Göta Par Bricole om Johan Anders Wadman
Referenser
Noter
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 112
- ↑ Bengt A. Öhnander. Statyer berättar. 76 konstverk i Göteborg. Göteborg 2004, s. 41f
Källor
- Warburg, Karl. Svensk litteraturhistoria i sammandrag. Stockholm: P.A. Norstedts & Söners Förlag 1904.
-
Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
