Spalacinae

Från Rilpedia

Version från den 14 april 2009 kl. 11.15 av Nordelch (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Spalacinae
Spalax ehrenbergi
Spalax ehrenbergi
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Gnagare
Rodentia
Överfamilj: Musliknande gnagare
Myomorpha
Familj: Mullvadsråttor
Spalacidae
Underfamilj: Spalacinae
Vetenskapligt namn
§Spalacinae
Auktor: Gray, 1821
Släkten

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Spalacinae är en underfamilj i familjen mullvadsråttor. De betecknas ibland som blindråttor men namnet används även för hela familjen. Arterna i underfamiljen är särskild bra anpassade till livet under jorden.

Dessa gnagare har ett hudskikt framför ögonen som på så sätt helt miste sin funktion. Dessutom saknar de yttre öron och svans. Kroppen är robust och övergången mellan huvud och bålen är nästan osynlig. Fötterna är små. Vid bägge sidor av huvudet finns brungula morrhår. Ur den breda munnen sticker två bred framtänder fram, även när munnen är sluten. Tänderna används för att gräva i joden. Kroppens längd ligger mellan 15 och 30 centimeter.

Arterna i underfamiljen stannar nästan hela livet under jorden och bygger avancerade tunnelsystem. Födan utgörs nästan uteslutande av växter. Ibland drar de en växt ner i marken.

Utbredningsområdet sträcker sig från östra Medelhavsregionen till regionen kring Svarta havet. Habitatet utgörs av främst av områden som liknar stäpp.

Underfamiljen delas vanligen i två släkten med tillsammans 7 arter:

  • Spalax
  • Nannospalax

Andra zoologer skiljer mellan upp till 6 släkten och upp till 14 arter. Enligt nyare genetiska undersökningar utförd av Savic och Nevo finns genetiska skillnader mellan populationer som är helt lik varandra. De hittade upp till 30 olika kromosomer bland de undersökta individerna. Trots allt är den fylogenetiska undersökningen inte avslutad och så länge står den gamla indelningen kvar.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 mars 2009.
  • Bernhard Grzimek: Grzimeks Tierleben, Band 11 (Säugetiere 2), ISBN 3828916031
  • I.R. Savic & E. Nevo: The Spalacidae: evolutionary history, speciation and population biology. In: Progress in Clinical and Biological Research 1990, Nr. 335: S. 129-153.

Personliga verktyg