Eartha Kitt

Från Rilpedia

Version från den 9 februari 2009 kl. 13.21 av VolkovBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Eartha Kitt
Kitt.jpg
Eartha Kitt fotograferad av Carl Van Vechten 1952
Födelsenamn Eartha Mae Keith
Född 17 januari 1927
North, South Carolina, USA
Död 25 december 2008 (81 år)
Webbplats http://www.earthakitt.com

Eartha Mae Kitt, född 17 januari 1927 (angav officiellt 26 januari 1928 under en stor del av sin karriär) i North, South Carolina, död 25 december 2008 i Weston, Connecticut[1] (i cancer), var en amerikansk sångerska och skådespelerska.

Efter en fattig uppväxt i Södern kom Eartha Kitt till New York, där hon studerade sång och dans. Hon blev känd som sångerska under 1950-talet, även i Europa. Från 1958 har hon också varit verksam som filmskådespelerska. Hon har bland annat spelat Catwoman i TV-serien Läderlappen på 1960-talet.

Innehåll

Biografi

Tidigt liv

Kitt föddes som Eartha Mae Keith på en bomullsplantering i staden North i South Carolina, en liten stad i Orangeburg County nära Columbia. Hennes mor var cherokes och afroamerikan och hennes pappa var tysk och holländsk. Hon påstår att hon kom till genom våldtäkt.[1]

Kitt uppfostrades av sin mor syster, Anna Mae Riley, en afroamerikansk kvinna som hon trodde var sin mor. Kitt påstår att hon misshandlades och försummades av den familj som Anna Mae Riley hade överlämnat henne till - "bortgiven för slaveri", som hon ofta beskrev det i intervjuer. När Kitt vart bortgiven undrade hon vem som skulle acceptera henne och var rädd för att bli förkastad.[2] Efter Rileys död skickade hon för att bo i New York City med Mamie Kitt, som var hennes biologiska mamma; hon visste inget om sin far, utom att hans efternamn var Kitt och att han var son till ägaren på plantagen där hon föddes.[1] Newspaper obituaries state that her white father was "a poor cotton farmer."[3]

Karriär

Eartha Kitt började sin karriär som en medlem i Katherine Dunham Company och gjorde sin filmdebut i Casbah (1948). En talangfull sångerska med blandat annat hitsen "Let's Do It", "Champange Taste", "C'est si bon", "Just an Old Fashioned Girl", "Monotonous", "Je cherche un homme", "Love for Sale", "I'd Rather be Burned as a Witch", "Uska Dara", "Mink, Schmink", "Under the Bridges of Paris" och hennes mest välkända "Santa Baby" som släpptes 1953. Kitts unika stil förstärktes i och med att hon lärde sig franska flytande under sina år i Europa. Hon hade viss skicklighet i andra språk också, som hon demonstrerar på många av inspelningar från hennes cabaretföreställningar.

Filmdebut

1950 gav Orson Welles henne hennes första riktiga roll som Helena i Faust. Ett par år senare var honom med i revyn New Faces of 1952 där låtarna "Monotonous" och "Bal, Petit Bal" var med, två låtar som hon fortfarande identifieras med. 1954 filmade 20th Century Fox en version av revyn som helt enkelt kallades New Faces. De påstås ofta att Welles och Kitt hade en affär under hennes tid i Shinbone Alley, vilket Kitt nekade i en intervju med Vanity Fair i juni 2001: "Jag hade aldrig sex med Orson Welles, det var ett arbetsförhållande inget annat."[4] 1958 gjorde Kitt sin långfilmsdebut i The Mark of the Hawk med bland annat Sidney Poitier. Under resten av 1950-talet och början av 1960-talet arbetade Kitt från och till med film, TV och på nattklubbsscener. 1964 hjälpte Kitt till att öppna Circle Star Theater i San Carlos, Kalifornien. Under 1960-talet var hon med i Läderlappen som Catwoman efter att Julie Newmar hade lämnat rollen.

1968, under presidenten Lyndon B. Johnsons tid, mötte Kitt professionell motgång efter hon sagt anti-krig-uttalanden under en lunch i Vita Huset.[5][6] "År 1968 inbjöds hon till en Vita Huset-lunch och fick en fråga från Lady Bird Johnson och Vietnamkriget. Hon svarade: 'Ni skickar de bästa från vårt land att bli skjutna och lemlästade. Inte konstigt att de unga rebellerar och röker marijuana.' Detta sägs ha lett till att Johnson började gråta och Kitts karriär hamnade snett."[7] Folket reaktioner mot vad Kitt hade sagt var ännu mer extrema, både för och emot. Hon vart utfryst i USA och ägnade sin tid till uppträdanden utomlands.

Broadway

Under denna tid ökade antalet kulturellea referenser till henne, även utanför USA. Bland annat den välkända Monty Python-sketchen "The Cycling Tour", där en minnesförlorare först tror han är Clodagh Rodgers, sen Trotskij och sist Eartha Kitt (som uppträder för en entusiastisk publik i Moskva). Hon återvände till New York i den hyllade Broadway-musikalen Timbuktu! (en version av gamla musikalen Kismet, som tar plats i Afrika) år 1978.

1984 återvände hon till topplistorna med en discolåt, "Where Is My Man", den första skivan att sälja guld i hennes karriär. "Where Is My Man" nådde plats #36 på Storbritanniens singellista.[8] Den nådde även plats #7 på Billboards "Hot Dance Club Play"-lista.[9] Singeln följdes upp med album I Love Men på skivbolaget Record Shack. Kitt hittade en ny publik på nattklubbar i Storbritannien och USA, bland annat hos homosexuella män, varefter hon gjorde många välgörenhetsuppträdanden för HIV/AIDS-organisationer. Uppföljaren "Cha-Cha Heels" (med Bronski Beat) år 1989, som egentligen skulle spelats in av Divine, fick bra respons på Storbritanniens nattklubbar och nådde plats #32 på listorna i landet.

Senare år

Eartha Kitt under en konsert 2007

1992 hade Kitt en biroll som Lady Eloise i hitfilmen Boomerang (1992) med Eddie Murphy. Under senare 90-talet spelade hon häxan i en turnerande uppsättning av Trollkarlen från Oz. 2000 återvände Kitt till Broadway i den kortlivade The Wild Party av Michael John LaChiusa och med skådespelarna Mandy Patinkin och Toni Collette. Sent år 2000 spelade hon gudmodern i en turnerande uppsättning Askungen tillsammans med Deborah Gibson och Jamie-Lynn Sigler. 2003 ersatte hon Chita Rivera i musikalen Nine. Under julhelgen 2004 spelade hon gudmodern i en specialuppsättning av Askungen på Lincoln Center.

En av hennes mer annorlunda roller var som pytonormen Kaa i en adaptering av Djungelboken för BBC Radio 1994. Kitt lånade sin speciella röst till karaktären Yzma i Disneys film Kejsarens nya stil, en roll som gav henne hennes första Annie Award. Hon återvände i rollen i direkt till video-uppföljaren Kronks nya stil och TV-serien Kejsarens nya skola, som hon vann två Emmy Awards och även två Annie Awards till (båda 2007-2008).

Från oktober till tidigt i december 2006 hade Kitt en biroll i musikalen Mimi le Duck. Hon var även med i independentfilmen And Then Came Love med Vanessa L. Williams.

Personligt liv

Efter en romanser med kosmetikmagnaten Charles Revson och bankarvtagaren John Barry Ryan III, var hon gick med John William McDonald, en delägare i ett företag som investerade i fastigheter från 6 juni 1960 till 1965.[10] De fick ett barn, en dotter, Kitt (född 1962, gifte sig med Charles Lawrence Shapiro).[11]

Eartha fick två barnbarn, Jason och Rachel Shapiro. Kitt bodde lång tid i Connecticut i en konverterade lada i New Milford, Connecticut där hon var aktiv i lokala välgörenheter genom hela Litchfield County. Hon flyttade till Pound Ridge, New York, men 2002[12]flyttade hon tillbaka till Connecticut och staden Weston i Fairfield County för att vara nära sin dotters familj.

Kitt var en förespråkare för homosexuellas rättigheter och stödde samkönat äktenskap. Hon har sagt: "Jag stödjer det (samkönat äktenskap) för att vi vill ha samma sak. Om jag har en partner och något händer mig, då vill jag att min partner ska få det vi har skapat tillsammans. Det är en medborgarrätt, eller hur?"[13]

Kitt skrev självbiografierna - Thursday's Child (1956), Alone with Me (1976) och I'm Still Here: Confessions of a Sex Kitten (1989).

Död

Kitt dog av tjockstarmscancer 25 december 2008 i sitt hem i Weston, Conneticut vid 81 års ålder.[14]

Priser och nomineringar

Priser

Nomineringar

  • 1966 Emmy Award for Outstanding Single Performance by an Actress in a Leading Role in a Drama—I Spy
  • 1978 Tony Award for Best Actress in a Musical—Timbuktu!
  • 1996 Image Award for Outstanding Supporting Actress in a Comedy Series—Living Single
  • 2000 Tony Award for Best Featured Actress in a Musical—The Wild Party
  • 2000 Drama Desk Award for Outstanding Featured Actress in a Musical—The Wild Party

Filmografi (urval)

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelska Wikipedia.
  1. ↑ 1,0 1,1 James Bone (2008-04-11). ”Legendary seductress Eartha Kitt — The Original Pussycat Doll”. The Times. http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/music/article3722562.ece. Läst 2008-07-31. 
  2. ↑ Weaver, Carolyn (2008-25-12). ”Singer, Actress Eartha Kitt Dies”. Voice of America. http://voanews.com/english/2008-12-25-voa45.cfm. Läst 2008-12-27. 
  3. ↑ Weil, Martin (2008-12-26). ”Bewitching Entertainer Eartha Kitt, 81”. Obituaries (The Washington Post): ss. B05. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/12/25/AR2008122500670.html?hpid=artslot. Läst 2008-12-26. 
  4. ↑ http://www.earthakitt.com/pdf/press-vanities.pdf
  5. ↑ http://www.citypaper.net/articles/022797/article001.shtml
  6. ↑ http://www.swamppolitics.com/news/politics/blog/2008/12/eartha_kitts_versus_the_lbjs.html
  7. ↑ http://www.nytimes.com/2008/12/26/arts/26kitt.html?scp=2&sq=eartha%20kitt&st=cse
  8. ↑ UK Singles Chart info at chartstats.com
  9. ↑ Joel Whitburn (2004). Hot Dance/Disco 1974–2003, (Record Research Inc.)
  10. ↑ "Eartha Kitt to Be Married", The New York Times, 12 May 1960
  11. ↑ ”KITT MCDONALD IS WED TO CHARLES L. SHAPIRO”. The New York Times. June 14, 1987. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B0DE1DF103EF937A25755C0A961948260. 
  12. ↑ Chamoff, Lisa, "Eartha Kitt no stranger to local stages", The Advocate of Stamford, Connecticut, December 26, 2008, retrieved same day
  13. ↑ http://pageoneq.com/news/2008/Eartha_Kitt_actress_and_gay_rights_ally_dies_at__1229.html
  14. ↑ ”US singer Eartha Kitt dies at 81”. BBC News. 2008-12-25. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/7799852.stm. Läst 2008-12-26. 
  15. ↑ ”Eartha Kitt tickets competition”. The Telegraph. 2008-01-24. http://www.telegraph.co.uk/arts/main.jhtml?xml=/arts/exclusions/music/competitions/kittcomp.xml. Läst 2008-07-31. 

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Eartha_Kitt"
Personliga verktyg