Mantelbältor

Från Rilpedia

Version från den 17 februari 2009 kl. 08.33 av Nordelch (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Mantelbältor
Chlamyphorus truncatus
Chlamyphorus truncatus
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Överordning: Trögdjur
Xenarthra
Ordning: Pansrade trögdjur
Cingulata
Familj: Bältdjur
Dasypodidae
Släkte: Mantelbältor
Chlamyphorus
Vetenskapligt namn
§Chlamyphorus
Auktor: Harlan, 1825
Arter
  • C. truncatus
  • C. retusus
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mantelbältor (Chlamyphorus) är ett släkte i familjen bältdjur (Dasypodidae). Arterna är minst i familjen och de lever i motsats till de flesta andra bältdjuren huvudsakligen under jorden. Det skiljs mellan två arter:

  • C. truncatus
  • C. retusus (räknas ibland i ett eget släkte, Calyptophractus)

Innehåll

Utbredning

Mantelbältor förekommer bara i södra Sydamerika. Arten C. retusus lever i regionen Gran Chaco (södra Bolivia, Paraguay, norra Argentina) och C. truncatus förekommer i Argentinas centrala delar.

Kännetecken

Kroppslängden ligger för C. truncatus vid 8 till 12 centimeter och för C. retusus mellan 14 och 18 centimeter. Därtill kommer en cirka 3 centimeter lång svans. På ovansidan finns ett pansar med rosa- eller gulaktig färg. I motsats till andra bältdjur har de även ett pansar vid baksidan. På sidorna och buken finns en vit päls. De har starka böjda klor vid fötterna som används för att gräva.

Levnadssätt

Habitatet utgörs av torr gräsmark eller slättland med sandmark. De bygger underjordiska bon, främst i närheten av myrstackar, och vistas vanligen i bon. De lever utanför parningstiden ensam och är aktiva på natten. Deras förmåga att gräva är särskild bra utvecklade och de behöver bara några sekunder att gräva in sig när de blir hotade. Ibland använder de sin pansrade baksida för att tillsluta bon.

Födan utgörs huvudsakligen av myror och deras larver. Dessutom äter mantelbältor maskar, snäckor och ibland växtdelar som rötter.

Fortplantning

Det är inte mycket känt om arternas sätt att fortplanta sig. Efter dräktigheten som varar i cirka 120 dagar föder honan ett till fyra ungar. Nyfödda mantelbältor har ett mjukt pansar som med tiden blir hårdare. Efter ungefär två år blir ungarna könsmogna. Livslängden uppskattas med tolv till femton år.

Hot

Arterna hotas genom omvandling av deras habitat till odlingsmark och på grund av införda djur som tamhundar. Dessutom är det svårt att hålla de i fångenskap. Alla individer som flyttades till djurparker eller liknande blev inte äldre än fyra år. IUCN listar arten C. truncatus med kunskapsbrist och C. retusus som missgynnad.[1][2]

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 11 januari 2009.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  1. Chlamyphorus truncatus på IUCN:s rödlista
  2. Chlamyphorus retusus på IUCN:s rödlista

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk