Hôtel de Suède

Från Rilpedia

Version från den 16 mars 2009 kl. 10.05 av Jopparn (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Hôtel de Suède (olika betydelser).

Koordinater: 59°33′59″N 18°05′76″O / 59.56639, 18.10444

Hotellet mot Klarabergsgatan kring sekelskiftet. Foto Kasper Salin

Hôtel de Suède var ett hotellDrottninggatan 43 i korsningen med Klarabergsgatan vid dagens Sergels TorgNorrmalm i centrala Stockholm. Hotellet öppnades 1851 och stängdes 1952 då fastigheten revs i samband med Norrmalmsregleringen. Hotellet var under sina första decennier ett av de ledande i Stockholm och populärt såväl bland diplomater som stockholmare och förmögna landsortsbor. Korsningen var redan innan Norrmalmsregleringen och skapandet av Sergels Torg en av de livligaste i Stockholm och där fanns flera ledande hotell, bland annat Hotel Regina som låg på motsatta sidan av Drottninggatan. På hotellets tidigare tomt finns idag ett påkostat före detta bankhus från 1960.[1]

Innehåll

Hotellet

Hotellet grundades 1851 i en äldre 1700-talsbyggnad. Invändigt var hotellet mycket elegant med bevarande inredningar som tagits till vara från fastigheten innan hotellet skapades. Det fanns kakelugnar, väggfasta speglar och dörröverstycken från 1700-talet. Under sina första decennier var hotellet ett av Stockholms förnämsta och ett populärt tillhåll för bland annat godsägare och förmögna landsortsbor samt för utländska diplomater. Det var också en populär plats för förmögna stockholmare att fira bemärkelsedagar. Men liksom resten av Klara förändrades området under 1800-talets slut och 1900-talets början och förföll delvis.[1]

I en annons i Svenska Turistföreningens årsbok 1891 belyste man särskilt att hotellet var modernt, men också prisvärt: Detta välkända centralt belägna hotel erbjuder ärade resande ett större antal komfortabelt möblerade rum inredda enligt nutidens alla fordringar. Priserna de moderataste på platsen. All uppmärksamhet och tillmötesgående, hvarpå resande kunna göra anspråk, erhålles. Då turistkort uppvisas lemnas 10 proc. rabatt.[2]

Svenska Familj-Journalen beskrev 1870 festsalen så här: Hvilken stockholmare känner ej "Hôtel de Suède"? Såsom beläget vid en af vår hufvudstads förnämsta pulsådror, Drottninggatan, har dess öfver ingångsporten i gyllene skrift ristade namnschiffer väl åtminstone tillvunnit sig den allmännaste uppmärksamhet. Många af våra läsare i Stockholm hafva ock helt säkert gjort en närmare bekantskap med den celebra restaurations-lokalens "turkiska" café, eller dess praktfulla, med ornamenter i hvitt och guld dekorerade festivitetssal.[3]

Hotellet i historien

1860 hölls ett möte på Hôtel de Suède som blev starten för en allmän opinionsrörelse för representationsreformen. Det var Aftonbladets chefredaktör, den liberala tidningsmannen August Sohlman, som var en av de drivande männen bakom reformen som senare drevs igenom 1866 .[4]

Rivningen

Huvudartikel: Norrmalmsregleringen

Byggnaden revs 1952 i samband med Norrmalmsregleringen för att ge plats åt breddningen av Klarabergsgatan som breddades från 8 meter till dagens huvudgata samt för Stockholms nya tunnelbana. Tomten stod liksom många andra tom under en längre tid i väntan på att förhandlingarna mellan staden och byggherrarna skulle slutföras. Först 1960 uppfördes det nya huset på tomten, Länssparbankens hus med en exklusiv vit marmorfasad och sockel av polerad grå granit ritat av arkitekten Curt Björklund. Bankhusets hörn kröns av en stor skulptur av Sven Sahlberg i koppar med titel ”Ränta på ränta” som hänger på fasaden.[1]

Se även

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 ”Hägern Större 15 - Klarabergsgatan 23”. http://www.afafastigheter.se/blankpage.aspx?id=221. Läst 7 januari 2009. 
  2. Svenska Turistföreningens årsskrift 1891, sidan 222 (elektronisk källa). Tillgänglig:[1]
  3. Svenska Familj-Journalen, Band IX, årgång 1870, s 49 (elektronisk källa). Tillgänglig:[2]
  4. Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 26, uppslagsord: Per August Ferdinand Sohlman,1917, s 273 (elektronisk källa). Tillgänglig:[3]
Personliga verktyg