Hustegaholm
Från Rilpedia
Foto: Januari 2009.
Hustegaholm är en udde i ett naturskönt område vid Kyrkvikens norra strand mittemot Ekholmsnäs på Lidingö. Hustegaholm och tillhörande byggnader ägs sen 1964 av Lidingö stad. Området är öppet för allmänheten med möjligheter att hyra tre av husen; "Kökshuset", "Mellanhuset" och "Övre huset" för exempelvis föreningssammankomster, konferenser eller fester. I Pensionärsvillan bedriver Lidingö Pensionärsförening ett kafé under sommaren som har öppet mellan den 12 juni och 20 augusti. På platsen finns också iordningställda grillplatser. En informationstavla om Hustegaholms olika byggnader finns uppsatt vid alléinfarten till området.
Den så kallade Kaptensstugan nere vid Kyrkvikens strand mot öster disponeras av Ö-gruppen[1] på Lidingö som bedriver olika typ av sysselsättning för funktionshindrade på Lidingö. I arbetet på Hustegaholm ingår trädgårdsskötsel på området och tillverkning av brasved som säljs i säck för avhämtning eller för leverans till beställaren.
Innehåll |
Historia
Udden Hustegaholm finns angiven på en karta från 1661 dock utan symbolen för en lantbruksgård. Marken tillhörde på den tiden förmodligen någon av de närmaste större gårdarna, Rudboda gård eller Sundby gård. Hustega gård, som fått namnge Hustegafjärden, låg flera kilometer öster ut utefter Elfviksvägen, strax öster om Östra Yttringe gård varför man kan anta att Hustegaholm fått sin namn efter fjärden utanför, inte efter gårdstillhörighet. Genom att den centrala delen av Hustegaholm utgörs av ett större bergsparti kan man anta att den i huvudsak användes som beteshage. Marken väster och öster om bergspartiet, särskilt slänten ner mot Hustegafjärden på östra sidan var dock uppodlad vilket framgår av en inventeringskarta från 1720. Den tidigast kända bebyggelsen på Hustegaholm kom till på 1760-talet då släkten Banér på Djursholms slott ägde Lidingö. Hustegaholm arrenderades då av assessorn Olof Lettström som även arrenderade Rudboda gård. Under senare delen av 1700-talet och i början av 1800-talet genomgick Hustegaholm många ägarbyte. På en teckning av A.F. Cederholm, som är utförd någon gång mellan 1811 till senast 1816, visas en större mangårdsbyggnad högst uppe på berget på Hustegaholm men ingen närmare dokumentation finns om byggnaden och vem som kan ha uppfört den. Teckningen visar förmodligen vyn av Hustegaholm från stranden nedanför Ekholmsnäs gård mot nordväst med sundet i förgrunden där Kyrkviken österut (till höger i bild) övergår i Hustegafjärden.
År 1825 förvärvades markområdet Hustegaholm av fabrikör Fredrik Modin (1786-1837), en välbärgad vaxljustillverkare som hade sin ljustillverkning på Södermalm i Stockholm. 1832 flyttande han ut sin tillverkning till Hustegaholm och byggde det hus som idag kallas pensionärsvillan för användning som vaxljusfabrik. Det första året tillverkades 31 000 vaxljus av de sex anställda i företaget. 1835 uppförde Modin en stor 25 m lång tvåvånings herrgårdsbyggnad som bostad för sin familj. Om den tidigare mangårdsbyggnaden, dokumenterad av Cederholm på teckningen från omkring 1811-16, fanns kvar när Modin förvärvade Hustegaholm finns det inga dokumenterade uppgifter om. Modins herrgårdsbyggnad var i byggnadsstilen sen-empir. Fasaden var klädd med gulmålad träpanel, hade vita snickerier och valmat tak som var klätt med svart plåt. Huset låg uppe i slänten med långsidan mot sydost med den stora parken framför ner mot Hustegafjärden. Huset finns markerat på en ekonomisk karta från 1901 där det framgår att de två separata husen, idag kallade "mellanhuset" och "övre huset", ursprungligen utgjorde två flyglar utbyggda på baksidan, d.v.s. på gårdsidan till Modins herrgårdsbyggnad.
När den nya uppfinningen stearinljuset började bli allt vanligare blev Modin snabbt utkonkurrerad. När han avled 1837 bedrevs vaxljustillverkningen vidare i mindre skala av hans änka fram till omkring 1847 då vaxljustillverkningen på Hustegaholm upphörde. Modins änka avled 1878.
Sommaren 1898 vistades författaren Gustaf af Geijerstam med familj på Hustegaholm. I sin bok ”Boken om Lillebror” (år 1900) skildrar han det genuint svenska sommarlandskapet ute vid Hustegaholm med stora syrenbuskar, gullregn och rosenbuskar.
Under 1800-talets slut ägdes Hustegaholm av bokförläggaren, generalkonsul Peder Herzog. 1905 förvärvades egendomen av Hjalmar Arwin, grundaren av Lidingö villastad AB 1906. 1912 rev han den mycket förfallna herrgårdsbyggnaden i avsikt att uppföra en ny permanentbostad för sin familj men dessa planer skrinlades och familjen utnyttjade bara Hustegaholm och de andra byggnaderna som sommarställe fram till 1964 då Hustegaholm och tillhörande jordbruksmark köptes av Lidingö stad. Familjen Arwin hyrde därefter den så kallade Kaptensstugan som fritidshus.
Bildgalleri
 Kaptensstugan. |
 Kökshuset. |
 Mellanhuset med matsal. Ursprungligen den södra flygelbyggnaden till hergårdshuset som revs 1912. |
 Övre huset som inrymmer 10 bäddplaster. Ursprungligen den norra flygelbyggnaden till hergårdshuset som revs 1912. |
 Ladan som används som förråd. |
Referenser
Fotnoter
Tryckta källor
- Lidingö hembygdsförenings informationsskylt på platsen.
