Yttringe

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Yttringe är en stadsdel på nordöstra Lidingö. Namnet har sitt ursprung i de stora ängsmarker som har funnits i området sedan lång tid tillbaka och in på 1900-talet.

Historia

Yttringe betyder "den yttre ängen". Namnet nämns i ett köpebrev av Bo Jonsson (Grip), upprättat 1381 för köpet av herrgården Östra Yttringe som "Ytra ængia". Man skiljer på områdena Västra Yttringe och Östra Yttringe, två separata lantbruksgårdar som båda ursprungligen kan ha varit en del av en större gård under 1200- 1300 talen, förmodligen Rudboda gård och därför benämnts "de yttre ängarna" till denna gårdar som senare avskiljts och gett namn åt två nya gårdar, Västra och Östra Yttringe. Någon närmare dokumentation från tiden runt 1200-1400 talen har inte återfunnits men redan 1661 var Västra och Östra Yttringe etablerade separata gårdar. Den tidigaste markkartan man hittat är från 1720 där gårdarna Rudboda, Sundby, Västra Yttringe, Östra Yttringe och Hustega gård finns angivna som separata gårdar med uppodlad mark i aktuellt område. Vid det laga skogsskifte som genomfördes mellan Lidingös 25 frälsehemman den 29 augusti 1774 i samband med att Banérs på Djursholms slott sålde ut Lidingö, slogs många mindre gårdar och torp samman till större gårdar som av hävd hade brukat vissa områden utan att ha haft lagfart på gården.

Västra Yttringe

Västra Yttringe gård med ursprung från 1700-talet ägdes i mer än 150 år av familjen Gråå^[1], som fick namnge Grååviken^[2] (nuvarande stavning Gråviken) som ligger nedanför gården vid Kyrkvikens norra strand. Gården genomgick betydande förändringar med omfattande tillbyggnader när den på tidigt 1970-tal köptes av Adam Backström. Backström utnyttjade gården ett 10-tal år som privatbostad och sålde den sen till Irans ambassad som fortfarande (2009) innehar gården.

Östra Yttringe

Östra Yttringe gårds huvudbyggnad. Foto: mars 2009.

Fastighetskarta över Östra Yttringe gård efter sammanslagning med Hustega gård och avstyckning av mindre fastigheter för sommarbostäder. Situation 1869.

Gården Östra Yttringes huvudbyggnad och ladugårdar låg ursprungligen nära Gråvikens östra strand. Mangårdsbygganden brann ner omkring 1770 och flyttades då till sin nuvarande plats, strax söder om Elfviksvägen. Ägarlängden efter att Banérs sålde ut Lidingö 1774 anger följande:

• 1776 Mjölnaren Erik Kolbäck
• 1779 Kofferdikapten Mathias Wijkander gift med Maria.
• 1787 Maria Wijkander (änka till Mats Wijkander).
• 1793 Häradshövding Anders Nordell gift med Gustafa Ulrika, född Beckmark. Nordell uppförde nuvarande trevåningsbyggnad 1801.
• 1829 Gustafa Ulrika Nordell (änka efter A. Nordell)
• Kofferdikapten Karl Gustav Himberg gift med Anders Nordells dotter.
• 1846 Lantbrukare C. P. Öhman.
• 1857 Läderhandlaren Oskar Dahlin, gift med C. P. Öhmans dotter.
• 1870 Sundelius.
• 1882 Skräddarmästare Gustaf Åkerstedt.
• 1898 Wilhelm och Ester Schumacher, född Åkerstedt.
• 1950 Bertil Schumacher, gårdstomten. Lidingö stad köper ut lantbruksdelen i fastigheten som överförs till Elfviks gård.
• 1971 Björn och Marianne Schumacher.
• 1994 Familjen Wrede.

Östra Yttringe huvudbyggnad, ett vitputsat trevåninghus, byggt i tegel, uppfördes 1801 av häradshövdingen Anders Nordell. Gårdens ägor omfattade omkring 1850 totalt c:a 130 ha^[3]. Den uppodlade marken låg söder om Elfviksvägen med skogsmark norr om vägen. Till egendomen hörde även gården Hustega (som gett upphov till namnet Hustegafjärden) strax öster om Östra Yttringe, som före år 1829 utgjort en egen gårdsenhet. Östra Yttringe inklusive Hustega gård gränsade i öster till Långnäs gårds ägor, i väster mot Västra Yttringe och i norr mot Södergarns ägor med en kil av skogsmark upp mot Askrikefjärden öster om nuvarande Södergarns udde. Under åren 1866-1869 avstyckade och sålde Oskar Dahlin följande fastigheter från stamfastigheten Östra Yttringe:

• Fiskarstugan idag kallad Tomtebo
• Fredrikshäll som senare utvidgades till att omfatta nuvarande fastigheten Eriksberg
• Oskarshäll
• Carlsro (idag stavat Karlsro)
• Bellevue
• Christinehäll (idag stavat Kristinehäll)

Kristinehäll återgick 1883 till dåvarande ägaren av Östra Yttringe. De avstyckade fastigheterna bebyggdes med tidstypiska stora trävillor för användning som sommarhus. Tidigt inrättades reguljära ångbåtsförbindelser från Stockholm till Elfviks brygga med flera stopp utmed stränderna i Hustegafjärden och in i Kyrkviken. Bilen var ända fram mot mitten av 1920-talet ett ovanligt fortskaffningsmedel i Sverige och vägarna avpassade för häst och vagn, varför båt ut till Lidingön var det mest effektiva transportmedlet till de strandnära fastigheterna under den isfria delen av året. Lidingöbanans tillkomst för den norra delen av Lidingö 1907 och den södra delen omkring 1919 var det gängse huvudtransportmedlet ut till Lidingös centrala delar.

Anders Nordell som innehade Östra Yttringe 1793-1829 var ofta i konflikt med sin omgivning och bland annat misstänkt för inblandning i mordet på Gustav III (1792).^[4] Nordell blev ovän med sin granne Peter Hinrik Schön som på den tiden ägde Ekholmsnäs gård på andra sidan Kyrkviken. Nordell kritiserade Schön för bristfällig skötsel av jordbruket och hävdade att Schön mest sysselsatte sig med att "dansa hoppa och agera Harlekin samt då och då dricka punsch och göra kalaser". Schön hävdade å sin sida att "herr Nordells våningshus (Östra Yttringe huvudbyggnad) icke duger till annat än att nedgräva i jorden och helt efter hans död kommer att inropas och raseras av någon patriot". Schön fick fel, Östra Yttringe huvudbyggnad tillhör idag en av de bäst bevarade ursprungliga större gårdhusen på Lidingö från den brytningstid som inleddes på 1770-talet när släkten Banér på Djursholms slott, som ursprungligen ägde hela Lidingölandet, delade upp marken i lantbruksenheter och sålde ut fastigheterna.

Den uppodlade marken och betesytorna vid Yttringe gårdar inköptes av Lidingö stad 1950 och ingår idag i Elfviks gårds lantbruksområde.

Bildgalleri

Ängarna vid Östra Yttringe ner mot Gråviken. Vy mot sydväst.

Nötkreatur tillhörande Elfviks gård på bete på mark som ursprungligen tillhörde Östra Yttringe lantbruksgård.

Cykelvägen mot Elfvik vid Östra Yttringe. Vy mot öster.

Vintervy vid Östra Yttringe mot sydväst. Till vänster skymtar toppen på Ekholmsnäsbacken.

Se även

• Lidingös historia, avsnitt 1700-1800 tal.

Referenser

• Eric och Nils Forsgren, Lidingö - Människor och miljöer, 1995. ISBN 91-630-3812-9
• Stockholms läns museum, rapport 2003:13, Östra Yttringe. PDF 0,3 MByte.
• Lidingö hembygdsförenings årsbok 1999, sidan 56-58. ISSN 1400-1098.

Fotnoter

1. ↑ Johan Fredrik Gråå (1797-1879), avled på Västra Yttringe gård.
2. ↑ Grååviken kallades på 1750-talet Yttringeviken.
3. ↑ Fastighetskarta från 1869.
4. ↑ A. Nordell hade blivit bekant med Anckarström i egenskap av hans juridiska konsult. Nordell blev förhörd av polisen för sitt samröre med Anckarström men friades. Han blev dock fråntagen sitt domarämbete men kunde fortsätta med sin övriga juridiska verksamhet.

 Denna Stockholms-relaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.