Afrikansk dvärguv

Från Rilpedia

Version från den 21 april 2009 kl. 08.48 av TXiKiBoT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Afrikansk dvärguv
Status i världen: Livskraftig (lc)
African Scops owl.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Ugglor
Strigiformes
Familj: Äkta ugglor
Strigidae
Släkte: Otus
Art: Afrikansk dvärguv
Vetenskapligt namn
§Otus senegalensis
Auktor: (Swainson, 1837)
Synonymer

Otus scops senegalensis

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Afrikansk dvärguv (Otus senegalensis) är en nattaktiv liten uggla som förekommer i Subsahariska Afrika och i sydvästra delarna av Arabiska halvön i Saudiarabien, Jemen och Oman.[1] Den är en stannfågel och förekommer på höjder upp till 2000 meter.[1]

Taxonomi och utbredning

Afrikansk dvärduv placeras i det stora ugglesläktet Otus men dess taxonomiska status i övrigt har behandlats olika av olika auktorer. Ibland behandlas den som en underart av dvärguv (Otus scops), bland annat av Sibley & Monroe 1993 men Sibley behandlade den igen 1996 som en egen art.[1]

Flera taxa av afrikansk dvärguv har beskrivits men bara fem av dem har accepteras som underarter av flertalet auktorer.[1]

  • O. s. senegalensis - nominatformen dominerar merparten av artens utbredningsområde.
  • O. s. pamelae (Bates, 1937) - förekommer på sydvästra Arabiska halvön.
  • O. s. socotranus (Ogilvie-Grant & Forbes, 1899) - är endemisk för ön Sokotra.
  • O. s. feae (Salvadori, 1903) - är endemisk för ön Annobon i Ekvatorialguinea.
  • O. s. nivosus (Keith & Twomey, 1968) - förekommer från södra delen av distriktet Tana River till Lali Hills i östra Kenya.

Exempel på andra taxa som har beskrivits men ej uppnått underartsstatus är caecus (Friedmann, 1929), ugandae (Neumann, 1899), feae (Salvadori, 1903), graueri (Chapin, 1930), pygmea (C. L. Brehm, 1855), hendersonii (Cassin, 1852), pusillus (Gunning & Roberts 1911), intermedius (Gunning & Roberts 1911) och latipennis (Kaup 1853).[1]

Taxonen pamelae och soccotranus behandlas bland annat av Howard & Moore (1991) och König et al. (1999) som underarter av blek dvärguv (Otus brucei), och av Gallagher & Woodcock (1980) som underart av orientalisk dvärguv (Otus sunia).[1] Inspelningar av lätet från pamelae visar dock att den är en underart till afrikansk dvärguv.[1]

Utseende och läte

Den afrikanska dvärguven är till utseendet mycket lik både dvärguv och blek dvärguv. Den är liten och mäter cirka 20 cm. Den har en fjäderdräkt som väl kamouflerar den när den dagtid sitter uppe i ett träd. Den kan då även inta en kamouflageställning likt exempelvis hornugglan då den trycker mot stammen och smalnar av kroppsprofilen. Könen är lika. Den sitter upprätt och när den är lugn ses dess tofsar bara som två hörn som sticker upp på hjässan. I alert tillstånd reses dom och syns väl.

Det är framförallt på lätet som man skiljer den ifrån de andra arterna. Den har ett distinkt läte som låter ungefär "prrrp".


Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Personliga verktyg