Ljusförorening

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Europa om natten sett från satellit

Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser som en fyrbåk

Ljuset från stora städer i Kalifornien, som här Los Angeles tvingade astronomerna på Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile

Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt. Detta kostar stora summor; enligt organisationen International Dark-Sky Association uppemot 10 miljarder USD per år bara i USA.^[1]

Effekter

Ljusförorening påverkar även djur, natur och människor på ett negativt sätt.Det handlar om ljuskällor som riktas längs eller över horisontalplanet, vilket medför att städer och tätorter får ett karakteristiskt orangegult sken på himlen ovanför.

Ljusföroreningar medför att natthimlen blir diffus, vilket gör att till exempel astronomer har svårt att utföra observationer i bebodda trakter. Detta har lett till att astronomiska observatorier nu förläggs på så ensligt belägna platser som möjligt såsom Atacamaöknen och den västligaste av Kanarieöarna, La Palma.^[1]

Men det har även visat sig att djur påverkas av alla artificiella ljuskällor nattetid. Exempelvis kan fåglar förvirras i sin orientering och reproduktionen hos eldflugor försvåras när de måste konkurrera med elektriska lampor. Senare tids forskning har även visat att produktion av hormonet melatonin hämmas hos människor då de inte får tillräckligt med mörker under natten, och en undersökning i USA har påvisat ett samband med ökad förekomst av bröstcancer.^[2]

Åtgärder

Förslag till lösningar på problemet med ljusföroreningar är många och lyckligtvis i de flesta fall även enkla och billiga. Det har visat sig vara svårare att råda på människors attityder, men i och med att de flesta åtgärderna även skulle påtagligt reducera energiåtgången, börjar de småningom uppmärksammas.

Först och främst måste man se till att så få lampor som möjligt sprider sitt ljus över horisontalplanet, vilket man kan åstadkomma genom att rikta om ljuskällorna eller konstruera armaturer som skärmar av ljuset. Det är mycket vanligt att kraftig utebelysning liksom också reklamskyltar för affärer står på hela natten, för det mesta utan att det finns någon i närheten. Med hjälp av enkla timer- och fotocellregulatorer kan strömbrytaren ställas att slå på bara då det är mörkt, och under tider då det finns någon som kan tänkas behöva ljuset. Mängden ljus bör anpassas till objektet de belyser; för ljusets nytta är det lika viktigt att färgtemperaturen är korrekt och infallsvinkeln är optimal, som att styrkan är tillräcklig. Då de övriga faktorerna optimeras, kan styrkan vanligtvis påtagligt reduceras. För ljus i trygghetssyfte (till exempel vid övervakning) är rörelsesensorer, som tänder ljuset då någon närmar sig, en enkel lösning. Det är ur avskräckningssynpunkt dessutom ofta mycket mer effektivt att ha lampor som tänds automatiskt när någon närmar sig en byggnad än att ha lampor som ständigt är tända. I bostäder räcker en enda lysdiod per rum mer än väl för orientering nattetid, (om man nödvändigtvis anser sig behöva nattljus) då mörkerseendet har hunnit anpassa sig.

Det finns flera organisationer som arbetar med att minska ljusföroreningar. En av de första, och den största, är International Dark-Sky Association som arbetar internationellt. I Sverige finns dotterorganisationen Ljusstyrkan som informerar om ljusföroreningar.

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Anders Wallerius. 2004-09-18. Ny Teknik. Nattkramare fyller tjugo - efterlyser mörk himmel. Läst 2008-11-08.
2. ↑ Artikel i Illustrerad Vetenskap 6/2008

Externa länkar

• International Dark-Sky Associations hemsida
• Ljusstyrkan.se - Dotterorganisation till International Dark-Sky Association

• Wikimedia Commons har media som rör Ljusförorening
  Bilder & media