Jämtlands landskapsvapen
Från Rilpedia
Jämtlands landskapsvapen är: I blått fält en gående älg av silver med en lyftande falk på ryggen och i posten åtföljd av en vänstervänd, upprest hund, båda av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Jämtland blev en del av Sverige vid freden i Brömsebro 1645 och vapnet skapades till processionen vid Karl X Gustavs begravning 1660. Ett medeltida sigill fanns men dess huvudmotiv, det norska riksvapnet, passade inte till ett svenskt landskapsvapen.
Det fanns emellertid även ett mindre sigill, tillverkat i Köpenhamn 1635, med en grupp om tre djur. Djurgruppen var svårtolkad men vid 1884 års fastställande bestämdes att det är fråga om en älg som angrips av örn och varg. Vid det nya fastställandet 1935 bestämde man dock att det är fråga om en jaktscen – en älg angrips av dresserad hund och falk. För att undvika missförstånd försågs hunden med halsband och nu även falken med en bjällra på foten. Vapnet ingår tillsammans med Härjedalens landskapsvapen i vapnet för Jämtlands län.
Själva älgen symboliserar Jämtland medan hunden och falken symboliserar Danmark-Norge och Sverige som kämpade om herraväldet över landskapet under den period i Jämtlands historia som benämns krigstiden.[källa behövs]
