Anna Catharina von Bärfelt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Anna Catharina Charlotta Wilhelmina von Bärfelt, född 1673, död i Linköping 1738, var en svensk hovdam, gunstling hos riksänkedrottning Hedvig Eleonora 1693-1709 och beryktad som mutkolv och häxa med mera.

Hovdam

Dotter av överstelöjtnanten vid Jämtlands regemente Bernhard Bärfelt blev hon hovdam åt riksänkedrottning Hedvig Eleonora 1693. Hon ansågs "slug, fyndig och djerf qvinna, dertill lättfärdig och egennyttig"; hon sades ta emot mutor för att påverka den infyltelserika drottningen, som hon ryktades bestjäla. Hon sades använda gift mot sina fiender. Hon var impopulär och blev en gång anfallen och misshandlad av okända män på gatan.

Förvisning från hovet

År 1709 försökte Karl Gyllenstjerna få henne avlägsnad från hovet, men hon började i stället att mot honom rikta anklagelser för egennytta och försnillningar. Gyllenstjerna, uppbragt, förklarade, att "antingen skulle han eller fröken Bärfelt lemna hofvet". Hedvig Eleonora lämnade då rummet. Gyllenstjerna kallade till sin hjälp grefvinnan Piper, flera hovdamer, Arvid Horn och änkedrottningens omtyckte öfverhofpredikant, domprosten Molin. Slutligen gav Hedvig Eleonora order om gunstlingens affärd, men förbjöd att hon skulle bli anklagad eller att hennes bagage söktes igenom. Gyllenstjerna satte vakt för änkedrottningens rum för att hindra Bärfelt att påverka henne. Hon måste verkligen resa ur staden, följd "af pöbel och gatpojkar beledsagad med stenar och skymfande utrop".

Rättegång

Efter detta upptäcktes dock "än flera hennes straffvärda handlingar och huru hennes orättvunna gods vore nedsatt dels hos vännen, hofmålaren Behn, dels hos den förmodade älskaren, slottsfogden på Karlberg". Mot Hedvig Eleonoras önskan blev hon år 1712 arresterad och ställd inför rätta. Hennes älskare ska ha begått självmord vid nyheten. På grund av sitt samlande av galttänder, ormar, harfötter och annat som brukade användas till att försöka utöva magi anklagades hon även för svart magi. Hon dömdes skyldig första instans, dock inte för trolldomsanklagelserna utan för stöld av en sammetsjacka. Hon sattes därefter i arrest i väntan på att hovrätten skulle döma. Under denna väntetid skickade hon in en anklagelseskrift mot Karl Gyllenstierna och rådet, vilket hovrätten anförde som skäl för den dödsdom man avkunnade. Hon benådades av rådet i juli 1712 och fick 14 dagars fängelse på vatten och bröd följt av tukthus.

Senare liv

Det är okänt hur länge hon satt på tukthus. I maj 1715 fick hon tillbaka sin egendom, och bör då ha varit frisläppt. Hon flyttade 1721 till Linköping, där hon bodde resten av sitt liv. I Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för år 1738 står som dödsskrift: År 1738 d. 2 April dödde Anna Cath. Bernfeldt en öfwerste dotter, som blefwit wpfödd i Kongl. Hoffwit; men tädan drefwen 1708 sedan lefwat åtskilligstäds, sidst 17 år här i staden. dödde i stort elende. Thet hon icke behöfde. Begrofs med heder d. 4 dito på Kyrkiog.

Källor

• http://www.ekuriren.se/hermes/article/EK-20051004-26_1.html
• http://runeberg.org/sqvinnor/0085.html
• http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=23&t=33244
• Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv
• Riddarhusets stamtavlor

Litteratur

• Svante Norrhem, Kvinnor vid maktens sida