Arne Beurling
Från Rilpedia
Arne Carl-August Beurling, född 3 februari 1905, död 20 november 1986, var en svensk matematiker.
Beurling disputerade 1933 i matematik vid Uppsala universitet på avhandlingen Études sur un problème de majoration.[1] Han var professor i matematik i Uppsala 1937 till 1954 och gästprofessor vid Harvard University 1948-1949. Efter tiden i Uppsala var han professor vid Institute for Advanced Study i Princeton, USA, där han fick överta Albert Einsteins tjänsterum.[2] Beurling arbetade främst med harmonisk analys, komplex analys, och potentialteori.
Under andra världskriget, sommaren 1940, lyckades Beurling med sin kanske största bedrift: att knäcka tyskarnas kryptomaskin G-skrivaren. Denna bedrift lyckades Beurling med på två veckor. Varje vecka kom militären till honom för att få meddelanden dechiffrerade men de störde sig på hans vägran att arbeta vanliga arbetstider. Tyskland lånade svenska teleledningar för att kunna ha teleprintertrafik till sina trupper i Norge. Svenska militären utnyttjade det för att försöka lyssna på hemlig trafik. Genom Beurlings bedrift hade svenska myndigheter förhandskunskap om många viktiga händelser under kriget, bland annat operation Barbarossa, Tysklands anfall på Sovjetunionen.
G-skrivaren anses ha varit mycket mer komplicerad än den tyska Enigma-koden.
Beurling valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1937.
Se även
- Krypto CEG (kortopera om hur Beurling knäcker ett tjeckiskt krypto).
