Jonas Andersson i Häckenäs
Från Rilpedia
Jonas Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Häckenäs), född 28 september 1810 i Undenäs, död 4 februari 1887 i Rogslösa, var en svensk lantbrukare och politiker.
Andersson flyttade i unga år till Rogslösa i Östergötland där han blev hemmansägare och lantbrukare, och också var kommunalt aktiv. Han var även verksam i den lokala sparbanksrörelsen samt satt i ledningen för Östergötlands läns folkhögskola.
Andersson var riksdagsledamot för bondeståndet för Aska, Dals och Bobergs härader vid ståndsriksdagarna 1856/1858, 1859/1860, 1862/1863 samt 1865/1866. Han utmärkte sig bland sina ståndsbröder efter att genom studier av Parkers och Ignells skrifter skaffat sig ett ovanligt förråd av kunskaper, vilket gjorde att han intog en framskjuten plats i riksdagen: vid de tre sista ståndsriksdagarna var han exempelvis ledamot av statsutskottet.
Efter tvåkammarriksdagens införande blev Andersson ledamot i andra kammaren för Aska, Dals och Bobergs domsagas valkrets 1867-1869 samt 1873-1884. År 1867 tillhörde han ministeriella partiet, men övergick till nyliberala partiet 1868 och kvarstod där mandatperioden ut. Under sin andra riksdagsperiod 1873-1884 tillhörde han lantmannapartiet.
I riksdagen var han bland annat ledamot i statsutskottet 1867 och 1876-1878 samt i konstitutionsutskottet 1868, 1874-1875 och 1879-1884. Han engagerade sig bland annat i olika skatte- och skolfrågor. I kulturfrågor intog han en frisinnad hållning, och gjorde sig dessutom bl. a. bemärkt genom sina motioner om skjutsskyldighetens skiljande från jordbruket, som också ledde till praktisk påföljd. I hemorten var han medlem av styrelsen för Östgöta hypoteksförening och 1863-1872 landstingsman. Åren 1867-1869 var han fullmäktig i riksgäldskontoret.
Källor
Litteratur
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 48
- Nordisk familjebok, uggleupplagan
