Judas Iskariot

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 01.53 av Xqbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Judas lämnar tillbaka silverpenningarna till översteprästerna (Matt. 27:3)

Judas Iskariot (hebreiska יהודה איש־קריות‎ Yəhûḏāh ʾΚ-qəriyyôṯ), död cirka 33 e.Kr., var enligt Nya Testamentet den av Jesu tolv apostlar som förrådde Jesus och underlättade för de romerska myndigheterna att gripa denne. [1]

Judas Iskariot har under tidernas lopp stimulerat fantasin och givit upphov till diktning, bildkonst och folkliga bruk. Många författare har med fantasins hjälp sökt finna motiveringen för hans handlingssätt [2]. I konsten avbildas Judas ofta klädd i gult, den färg som symboliserar feghet och förräderi.

Namnet Judas var ett relativt vanligt judiskt namn, medan tillnamnet Iskariot kan betyda "mannen från Kerioth" [3] (en stad i södra Judeen), eller "den falske". Namnet Judas har blivit en synonym för "svikare" eller "förrädare".

Innehåll

Biblisk berättelse

Judas omnämns i de synoptiska evangelierna, i Johannesevangeliet och i de inledande kapitlen av Apostlagärningarna.

Markus berättar att översteprästerna försökte klura ut ett listigt sätt att arrestera Jesus [4]. De bestämde sig för att inte göra det under fastan eftersom de var oroliga för att folket skulle göra uppror; istället valde de att arrestera honom natten innan fastan. Satan far in i Judas vid denna tidpunkt, såsom det beskrivs enligt Johannes 13:2 [5].

Enligt Johannes hade Judas hand om lärjungarnas kassa [6], och förrådde Jesus för trettio silvermynt, genom att peka ut honom inför översteprästen Kajafas soldater med en kyss [7].

Död

Det finns två versioner av Judas död i Bibeln. Försök har gjorts att förena dem, men de är väldigt olika. Den mer kända är från Matteusevangeliet 27:3-9, där Judas ångrar sig, kastar ifrån sig de 30 silverpenningar han fått för sitt förräderi och tar sitt liv genom hängning [8]. Översteprästerna tar sedan pengarna och köper för dessa en begravningsplats för främlingar, kallad "blodsåkern". Den andra berättelsen återfinns i Apostlagärningarna 1:18-1:20. Där använder Judas de 30 silverpenningarna för att köpa en bit jord. På denna faller han framstupa, varvid buken spricker sönder så att inälvorna rinner ut [9]. I denna version blir detta skälet till namnet "blodsåkern".

Judasevangeliet

Det finns en källa som ger en totalt omvänd bild av Judas mot den som presenteras i Bibeln. Det gnostiska och apokryfiska Judasevangeliet (omtalat först 180 e.Kr.) ger genomgående en positiv bild av Judas som den främste och mest upplyste bland Jesu lärjungar, och som den som är mest förtrogen med Jesus. Det uttrycker också uppfattningen att Judas blev uppmanad till sitt förräderi av Jesus själv, som ville befria sin ande från människokroppen, vilket följande citat kan tolkas som: You will exceed all of them [the other disciples] for you will sacrifice the man who clothes me [10].

Judas i "Jesus Christ Superstar"

I musikalen Jesus Christ Superstar framförs en alternativ bild av Judas. Där ses inte Judas som ond, och han förråder inte Jesus för pengarnas skull. Där är han en hängiven lärjunge som är ivrig att förkunna de ideal som Jesus framfört. Dock tror inte Judas att Jesus är Guds son, varför han finner det vara för det bästa att få Jesus fängslad. När Judas får reda på vad Jesus ska få för straff begår han självmord.

Filosofiska frågor

Judas är ämne för många filosofiska författarskap, bland dem The Problem of Natural Evil av Bertrand Russell och Three Versions of Judas av Jorge Luis Borges. De anför båda problematiska, ideologiska motsägelser i skiljaktigheterna mellan Judas handlingar och hans eviga straff.

Judas leder Kajafas soldater till Jesus.
  • Om Jesus förutser Judas förräderi, kan man argumentera huruvida Judas har en fri vilja eller inte, och inte kan undvika att förråda Jesus. Om Judas inte kan kontrollera sitt förräderi av Jesus, då kanske han inte är moraliskt ansvarig för sina handlingar. Frågan har ställts av bland annat Thomas av Aquino, i dennes Summa Theologica, vilken skiljer på förutsägelse och predestination och argumenterar för att Guds allmakt är förenlig med den fria viljan.
  • Om Judas sänds till helvetet för sitt förräderi, och förräderiet var nödvändigt för att Jesus Kristus skulle dö för alla människors synder, så straffas alltså Judas för att ha räddat mänskligheten. Detta går hand i hand med argumentet om den fria viljan.
  • Om Jesus bara led på korset och sedan steg upp till himmelriket, medan Judas måste lida för all evighet i helvetet, så lider Judas mer för människornas synder än Jesus. Ska hans roll i försoningen vara så betydelsefull?
  • Gäller inte Jesu vädjan, "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör," (Luk. 23:34), även Judas? Är försoningen otillräcklig för Judas synder?
  • Det har spekulerats i, om Judas fördömelse - vilken verkar tänkbar enligt evangeliernas texter - kanske inte kom från hans förräderi mot Jesus, utan den förtvivlan som fick honom att därefter begå självmord. Judas fördömelse är dock ingen universell slutsats, även om de flesta moderna kristna, både lekmän, präster eller teologer, fortfarande anser Judas vara en förrädare.

Källor

  1. ↑ "Judas tog med sig den romerska vakten och ett antal av översteprästernas och fariseernas tjänare och kom dit med facklor, lyktor och vapen," (Joh. 18:3, Svenska Folkbibeln)
  2. ↑ Russell, Bertrand: The Problem of Natural Evil
  3. ↑ Bauckham, Richard: Jesus and the Eyewitnesses: The Gospels as Eyewitness Testimony, Eerdmans (2006), s 106
  4. ↑ "Översteprästerna och hela Stora rådet sökte nu skaffa fram något falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden," (Matt. 26:59, Svenska Folkbibeln)
  5. ↑ "De åt kvällsmål, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, den tanken att han skulle förråda honom," (Joh. 13:2, Svenska Folkbibeln)
  6. ↑ "Eftersom Judas hade hand om kassan, trodde några att Jesus hade sagt till honom att han skulle köpa något som de behövde till högtiden, eller att han skulle ge något åt de fattiga," (Joh. 13:29, Svenska Folkbibeln)
  7. ↑ ""Förrädaren hade gett dem ett tecken och sagt: 'Den som jag kysser, han är det, grip honom,'" (Matt. 26:48, Svenska Folbibeln)
  8. ↑ "Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: 'Jag har syndat och förrått oskyldigt blod.' De svarade: 'Vad rör det oss? Du vill se det så.' Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig," (Matt. 27:3-5, Svenska Folkbibeln)
  9. ↑ "För pengarna som han fick för sitt brott skaffade han sig ett jordstycke. Och han föll framstupa, så att buken brast och alla hans inälvor rann ut," (Apg. 1:18, Svenska Folkbibeln)
  10. ↑ Utdrag ur Judasevangeliet (engelska)

Fördjupningslitteratur

Se även


Christian cross.svg Jesu apostlar
Jesus och apostlarna, fresk i Kappadokien, Turkiet
De tolv apostlarna, grekisk ikon

Andreas | Bartolomaios | Filippos | Jakob | Jakob, Alfeus son | Johannes | Judas Iskariot | Matteus | Mattias | Paulus | Simon Ivraren | Petrus | Judas Taddeus | Tomas
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Judas_Iskariot"
Personliga verktyg