Lü Buwei
Från Rilpedia
Lü Buwei (förenklad kinesiska: 吕不韦, traditionell kinesiska: 呂不韋, pinyin: Lǚ Bùwéi, Wade-Giles: Lü Pu-wei) var adelsman och lärd man (skolad inom konfucianismen) från staten Wei, blev tack vare sin politiska talang minister i staten Qin under slutet av Zhoudynastin, under den period som kallas De krigande staterna. Han levde mellan år 291 f.Kr. och år 235 f.Kr.
Lü Buwei försörjde sig till en början som handelsresande. När han vistades i staten Zhao träffade han prins Yiren av Qin (senare kung Zhuangxiang av Qin) som vistades i Zhao som gisslan för att Zhao inte skulle invaderas av Qin. Lü Buwei gav sin dansflicka till prinsen och såg genom sina kontakter till att prinsen kunde återvända hem till Qin och bli adopterad som kronprins av änkekejsarinnan Huayang. När prins Yiren blivit kung blev Lü Buwei utsedd till försteminister och när kungen senare avled blev han utsedd till förmyndare för den minderåriga kung Zheng av Qin, som senare blev Kinas första kejsare (Qin Shi Huangdi). För denne skull skrev han det konfucianska verket Lüshi chunqiu (Herr Lüs annaler), vilken var en bok med didaktiska exempel ur historien. Bokens huvudsyfte var att vägleda den unge kungen i sitt maktutövande. Vissa Hantida historiker har sagt att dansflickan redan var gravid med Lü Buwei när hon gavs till prins Yiren och därmed utpekade de Lü Buwei som Qin Shi Huangdis biologiske far.[1]
Efter en lång tids maktkamp med legalisterna inom Qinhovet och med sin tidigare lärjunge Li Si, som nu övergått till legalismen, förlorade Lü Buwei sitt inflytande och tvingades till slut begå självmord efter att ha förknippats med ett kuppförsök planerat av kungens mor och hennes älskare, den falska eunucken Lao Ai (markisen av Shanyang). Efter att Lü Buwei dog blev legalismen totalt dominerande vid Qinhovet och blev också statsfilosofi i Qinriket och senare i hela Kina. Som ett led i att skapa den nya starka staten blev många av konfucianismens viktigaste verk förstörda eller glömdes bort, så även Lüshi chunqiu.
Lü Buwei återfick sin heder postumt under Handynastin, i vilkas texter han nämns bland andra konfucianska lärda. Bland annat har han fått sin biografi skriven i Sima Qians Shiji (Historikerns nedteckningar).
