Laki
Från Rilpedia
Laki eller Lakagígar är en vulkan på södra Island. 934 e.Kr. inträffade Eldgjáutbrottet som producerade 19,6 kubikkilometer lava och 1783-1784 orsakade dess utbrott den globala naturkatastrofen Móðuharðindin som dödade 75 procent av Islands boskap och 21 procent av Islands dåvarande befolkning.
Laki är en del av ett vulkansystem som har sitt centrum i Grímsvötnvulkanen och som inkluderar Eldgjákanjonen och vulkanen Katla. Den ligger mellan glaciärerna Mýrdalsjökull och Vatnajökull i ett område med sprickbildningar från sydväst till nordväst.
Utbrottet 1783
8 juni 1783 öppnades en spricka med 130 vulkankratrar genom freatiska utbrott på grund av grundvatten som blandades med stigande basaltmagma. Efter några dagar blev utbrotten mindre explosiva, med stromboliska och hawaiianska utbrott och stora lavaflöden. Ett åtta månader långt svavelaerosol resulterade i årtusendets största klimatiska och sociala förändringar.[1]
Händelsen kallas Skaftáreldar och Síðueldur. Den resulterade i omkring 14 km³ basaltlava, 0,91 km³ pyroklastiskt material[2] och lavafontänerna uppskattas ha nått 800-1 400 meter. I Storbritannien blev sommaren 1783 känd som "sandsommaren" på grund av allt nedfall från vulkanen.[3] Aerosolen som skapades av utbrottet orsakade en nedkylning av norra halvklotet.
Utbrottet fortsatte till 7 februari 1784, men den största delen lava producerades under de första fem månaderna. Grímsvötnvulkanan, som Lakisprickan kommer ur, hade utbrott samtidigt men det pågick till 1785. Utsläppet av gaser, med bland annat omkring 8 miljoner ton fluor och omkring 120 miljoner ton svaveldioxid, blev i Europa känt som Lakidimman.
Referenser
- ↑ Brayshay and Grattan, 1999; Demarée and Ogilvie, 2001
- ↑ Global Volcanism program- Grímsvötn
- ↑ BBC Timewatch: "Killer Cloud", broadcast 19 January 2007
