Tärnor

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 15.33 av Xqbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Tärnor
Silvertärna (Sterna paradisaea)
Silvertärna (Sterna paradisaea)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj: Tärnor se text
Sternidae
Vetenskapligt namn
§Sternidae
Auktor: Linné, 1758
Släkten
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tärnor är en grupp med havs- och sjöfåglar som finns spridda över hela jorden, och vars taxonomiska status är under diskussion. Tidigare har de oftast kategoriseras som den egna familjen Sternidae, men sentida taxonomiska rekommendationer placerar dem istället som en del av familjen måsar och trutar (Laridae).

Innehåll

Taxonomi

I senaste uppdateringen av The Clements Checklist of the Birds of the World, vilken fungerar som ett rättesnöre för många taxonomiska kommittéer i världen, har tärnorna förlorat sin familjestatus och slagits samman med familjen Lardidae.[1]

Idag delar man upp gruppen i 12 släkten. Under en period slog man samma flera av släktena och placerade än fler arter i släktet Sterna som fortfarande är det största släktet inom familjen. Fylogentiska studier av Bridget et al. (2005) påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap. Denna nuvarande uppdelningen av släkten placerar ett antal arter i helt egna släkten som exempelvis grå noddy (Procelsterna cerulea), sandtärna (Gelochelidon nilotica) och skräntärna (Hydroprogne caspia).

Utseende

Tärnor är medelstora till stora fåglar med oftast grå eller vit fjäderdräkt. Huvudet har i många fall svarta markeringar. Fötterna har simhud. Näbben tämligen stor och oftast spetsig. Stjärten är mer eller mindre kluven. Lättare kroppsbyggnad och smala, spetsiga vingar jämfört med måsar.

Utbredning och biotop

Tärnor finns över hela världen, även i de Arktiska områdena. Den återfinns i anslutning till vatten så som , hav, sjöar, floder och träskområden. Många av arterna genomför långa flyttningar. Vissa populationer av silvertärna flyttar från Arktiska områden till Sydafrika eller till och med Antarktis tur och retur varje år.

Beteende och föda

Tärnor jagar i allmänhet fisk genom att spana medan de ryttlar för att sedan dyka ner på bytet. Ett fåtal arter snappar insekter på vattenytan. Sottärnan utgör ett undantag och seglar gärna på högre höjd än andra tärnor. Trots att tärnor har simhud på fötterna simmar de sällan.

Tärnor är långlivade, ofta med en livslängd omkring 25–30 år.

Arter som häckar i den holarktiska regionen

Brun noddy (Anous stolidus)
Fétärna (Gygis alba)
Söderhavstärna (Onychoprion lunatus)
Småtärna (Sternula albifrons)
Inkatärna (Larosterna inca)

Tärnor i Sverige

Det finns sex häckande arter av tärna i Sverige:

Utöver de häckande arterna har följande arter observerats i Sverige, som tillfälliga gäster:

Referenser

Noter

  1. Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2008-11-28

Källor

  • Björn Anderson, Erling Jirle & Lars Svensson. Förändringar i listan över Holarktis fåglar – Rapport Nr 2 från SOF:s taxonomikommitté, Vår Fågelvärld, #1, (2007), sid 16–17.

Externa länkar

Personliga verktyg