Bosniaker

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 20.48 av Thoasp (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bosniaker

BiH Federation of Bosnia and Herzegovina.svg Vänster till höger: Drottning Katarina Kosaca Kotromanic, general Husein-kapetan Gradaščević, författare Safvet-beg Basagic och författare Mak Dizdar.

Antal totalt

c:a 2,4 miljoner

Antal per land
Bosnien-Hercegovina:
   c:a 1,8 miljoner (1996)

Turkiet:
   350 000–2 500 000[källa behövs]
Serbien-Montenegro:
   245 000
Tyskland:
   150 000
USA:
   98 000
Österrike:
   95 000
Sverige:
   53 918
Australien:
   50 000
Kroatien:
   40 000
Slovenien:
   38 000
Makedonien:
   17 000

Språk

Bosniska

Närliggande språk är samtliga slaviska, främst kroatiska och serbiska men även slovenska
Religion
80 % muslimer, 20 % (katoliker, ortodoxa, ateism)[källa behövs]
Besläktade folkgrupper
Sydslaver

Bosniaker (bosniska: Bošnjaci) är en sydslavisk folkgrupp som huvudsakligen bor i Bosnien-Hercegovina och i regionen Sandžak, vilken ingår i både Serbien och Montenegro. Det finns uppskattningsvis 2,4 miljoner bosniaker runt om i världen. Bosniaker kännetecknas av sin anknytning till den historiska regionen Bosnien, av att traditionellt ha varit muslimer och av gemensamma rötter beträffande kultur och språk (bosniska).

Innehåll

Översikt

Bosniaker utgör 48 procent av befolkningen i Bosnien-Hercegovina, men endast 40 procent av landets befolkning är troende muslimer.[1] Även termen bosnier används för att referera till bosniaker,[2] men detta är missvisande eftersom alla invånare i Bosnien-Hercegovina kan kallas bosnier oavsett etnisk tillhörighet. Denna beteckning avser visserligen främst de konstitutionella folkgrupperna serber och kroater[källa behövs], men omfattar även de andra befolkningsgrupperna i landet.

Bosniaker är etniska slaver, men liksom övriga sydslaver, såsom kroater och serber, är de genetiskt sett en blandning av slaver och av folkgrupper som bebodde området innan slavernas ankomst.[3][4] En teori som antropologen John J. Wilkes hänvisar till är att bosniaker och övriga bosnier (bosnienkroater och bosnienserber) är ättlingar till illyrerna [5]. Men det mest troliga är att bosniaker, som övriga slaver, först invandrde till Balkan under tidig medeltid från Karapaterna.[6]

Det finns idag omkring två miljoner bosniaker som lever på Balkan. Till detta kommer en stor diaspora i övriga världen. Större populationer finns exempelvis i Sverige, Tyskland, USA och i Österrike.

Etymologi

Beteckningen bosniaker härleds ur namnet för den region de främst bebor. Första gången de omnämns är under 1100-talet och då som bošnjani. Det är inte säkerställt i vilken grad den turkiska influensen i Bosnien påverkat beteckningen. Namnet Bosniens ursprung är oklart men stammar med största sannolikhet från Bosna, vilket är namnet på en flod i området. Under romartiden var floden känd som Bossina.[7] Ursprunget till flodens namn i sin tur är emellertid okänt. En teori är att namnet skulle vara en avledning av den indoeuropeiska roten bos eller bogh som betyder rinnande vatten.[7] Även det romerska Bathinus flumen och det illyriska Bosona.[8][9] En annan teori är att namnet stammar från latinets bosina som betyder gräns, vilken troligen har slaviskt ursprung, vilket gör att dessa båda teorier sannolikt sammanfaller till en och densamma.[8]

Historia

Medeltiden

En teori är att de nutida bosniakerna är ättlingar till de medeltida bošnjani som huvudsakligen var anhängare av den bosniska kyrkan, vilken kan ha varit av bogomilisk karaktär. Själva kallade sig anhängarna i allmänhet krštjani, det vill säga kristna, eller dobri bošnjani som betyder goda bošnjani; beteckningen bogomiler användes sällan av dem själva.

Deras trosuppfattning är fortfarande ett oavslutat forskningsområde. Några forskare håller före att den låg närmare katolicismen än den bogomilska läran. Frågan är kontroversiell och ämnet är ännu föremål för diskussion. Klart står emellertid att såväl den katolska som den grekisk-ortodoxa kyrkan betraktade den bosniska kyrkan som kättersk och därför deltog i flera korståg mot det medeltida bošnjanifolket.

Osmanska riket

Under det Osmanska rikets styre konverterade nästan alla medlemmar av den bosniska kyrkan till islam. Så gjorde även en del bosniska katoliker, eftersom dessa blev hårt ansatta av osmanerna. Under den senare delen av det osmanska styret förekom även att katoliker konverterade till ortodoxin, vilken osmanerna föredrog framför den katolska kyrkan.[10]

Konvertering till islam förekom i viss mån under hela den osmanska tiden i området, men var överlägset vanligast de första trettio åren. Anledningen till att bosniakerna konverterade är omtvistad, och inga konkreta, heltäckande svar har kunnat nås. En teori är att den religiösa splittring som länge rått i Bosnien på grund av rivalitet mellan den bosniska, den katolska och den ortodoxa kyrkan, vilka samexisterat i Bosnien under lång tid av motsättningar dem emellan, skulle ha försvagat de religiösa strukturerna i landet och gjort invånarna mer villiga att anta den tro de osmanska erövrarna förde med sig. Även det faktum att bosniska kyrkan hade en trosuppfattning som i många fall låg nära islams kan ha bidragit. Som exempel på detta kan nämnas avståndstagande till treenigheten och till korset som religiös symbol. Den katolska befolkningen minskade kraftigt under det osmanska styret medan den ortodoxa ökade. Detta berodde på att kroater flydde från regionen, medan serber av den osmanska myndigheten förflyttades för att fylla den uppkomna bristen på arbetskraft. Majoriteten av befolkningen har allt från den osmanska erövringen fram till 1800-talet utgjorts av bosniakiska muslimer. Då blev de ortodoxa serberna så många att de därefter utgjort huvudparten.

Österrike-Ungern

År 1878 ockuperades Bosnien och Hercegovina av Österrike-Ungern efter ett avtal med det osmanska riket, vilket resulterade i en europeisering av landet men också i andra fundamentala förändringar. Bland annat fråntogs majoriteten av den bosniakiska befolkningen sitt ägande av huvuddelen av marken i Bosnien. Före Österrike-Ungerns maktövertagande hade 80 procent av marken varit i bosniakisk-muslimsk ägo, efteråt var siffran runt 30 procent.[källa behövs] Genom historien kan man även se stora demografiska förändringar i befolkningen i många områden.

Enligt Nordisk Familjebok från 1878 definieras bosniaker såsom ”De slaviske invånare i Bosnien.”[11] Här förklaras också att ”Störste delen af befolkningen [i Bosnien] utgöres af bosniaker, hvilka äro antingen muhammedaner eller grekiska katoliker.”[12]

Jugoslavien

Bosnienkriget och folkmord

Under Bosnienkriget (19921995) miste enligt RDC[källa behövs] nästan 64 000 soldater och civila bosniaker livet. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien har inte kunnat ta fram någon enskild siffra för enbart bosniaker.[källa behövs]

Galleri


Referenser

  1. CIA World Factbook, Bosnia and Herzegovina:People, CIA - The World Factbook, Accessed: 15 May 2007, "note: Bosniak has replaced Muslim as an ethnic term in part to avoid confusion with the religious term Muslim - an adherent of Islam"
  2. Staff, Guantanamo Bosnians cry ’torture’, BBC, 14 april 2005
  3. Carleton S. Coon, The Origin of Races (New York: Knopf, 1962). Chapter XI, section 17
  4. Marjanović, Damir, m.fl. The peopling of modern Bosnia-Herzegovina: Y-chromosome haplogroups in the three main ethnic groups. Institute for Genetic Engineering and Biotechnology, Sarajevos universitet. November 2005
  5. John J. Wilkes, The Illyrians (Wiley; New Ed edition (30 november 1995)). Kapitel 9, Imperial Illyrians, s. 254–281
  6. https:///translate.google.se/translate?hl=sv&langpair=en|sv&u=http://www.globusz.com/ebooks/Balkans/00000013.htm&prev=/translate_s%3Fhl%3Dsv%26q%3Dslaverna%2Bp%25C3%25A5%2Bbalkan%26tq%3DSlavs%2Bin%2Bthe%2BBalkans%26sl%3Dsv%26tl%3Den.
  7. 7,0 7,1 Malcolm, Noel (1994). Bosnia A Short History. New York University Press. ISBN 0-8147-5520-8.
  8. 8,0 8,1 Imamović, Mustafa (1996). Historija Bošnjaka. Sarajevo: BZK Preporod. ISBN 9958-815-00-1
  9. Carleton Stevens Coon: The races of Europe, 1969 "XI, section 17",. 
  10. Sanimir Resic: En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgång och fall, Historiska media, Lund 2006, sid. 43-44. ISBN 91-85057-75-4. 
  11. Nordisk Familjebok, 1800-talsutgåvan. 
  12. Nordisk Familjebok, 1800-talsutgåvan. 
Personliga verktyg