Carl Richard Nyberg

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Carl Richard Nyberg
C. R. Nyberg. Porträtt från omkring 1920 av Bertil Dumm.
Född	28 maj 1858 Arboga, Sverige
Död	1939 Stockholm, Sverige
Utbildning	Folkskola
Yrke/uppdrag	Uppfinnare, industrialist.
Maka	Charlotta Vilhelmina, född Fredriksson
Barn	Anna Hildegard Axel Gunnar Anna Elsa
Föräldrar	Namn okända

C. R. Nyberg och hans ångmaskinsdrivna flygplan "Flugan" på Askrikefjärdens is utanför Lidingö.

Carl Richard Nyberg, född 28 maj 1858 i Arboga, död 1939, var en svensk uppfinnare, industrialist och flygpionjär. Han var en av de många innovativa pionjärerna inom maskintekniken som verkade i Sverige strax före och omkring sekelskiftet 1900. Han fick patent på den första fungerande blåslampan 1881 och konstruerade också många andra komponenter och maskiner inom en rad olika teknikområden. Mest känd blev han för sina insatser på flygteknikens område innan människan hade lyckats få upp en bemannad flygmaskin i luften, ett arbete som gav honom smeknamnet "Flyg-Nyberg".

Biografi

Uppväxt och utbildning

Nyberg växte upp under fattiga förhållanden i Arboga och hans far dog när han var 1 år gammal. Efter avslutad skolgång sattes han vid 14-års ålder i lära hos guldsmeden P. O. Hellsund i Arboga som bland annat tillverkade så kallade "giktringar". Vid 17 års ålder flyttade han till Stockholm för att arbeta hos en morbror med efternamnet Lindbom vid "Johannes smala gränd", som hade ett litet företag som sysslade med olika slags metallarbeten samt lödning med olika material. Omkring 1878 tog han en anställning vid företaget J. E. Eriksons Mekaniska Verkstad, sedermera AB Mekanikus.

Uppfinning av blåslampan

Det var under sin tid vid verkstadsföretaget AB Mekanikus, där han till att början arbetade med montering av bensin- och oljekök, som han utvecklade sin idé om en blåslampa, till en början benämnd lödlampa, för att underlätta lödningsarbeten av rörskarvar som dittills hade utförts med primitiva och svårkontrollerade metoder. Efter en del experimenterande uppfann han den så kallade lödlampan som bestod av en med luft trycksatt behållare med sprit som vid antändning gav en stark, koncenterarad het värmestråle liknande en svetslåga. 1881 patenterade han sin efterföljare, blåslampan eller som den till en början kallades "gasoljelödlampa", som gav en stabilare låga än de tidigare spritlödlamporna, och som också var säkrare än föregångarna. 1882 lämnade han sin anställning på Mekanikus och satte upp en egen verkstad i en tvättstuga på Luntmakargatan 60 i Stockholm. Där tillverkade han blåslampor och sålde sina produkter själv. Han fick draghjälp i sin marknadsföring av Lars Magnus Ericsson i företaget L. M. Ericsson & Co. som rekommenderade hans blåslampa i de annonser han satte ut i pressen. L. M. Ericsson & Co. hade redan vid den tiden fått ett gott rykte som ett framgångsrikt företag med olika tekniskt avancerade produkter. I en annons daterad den 11 juni 1883, med en tecknad bild av hans blåslampa, angavs bland annnat följande annonstext:

Nybergs pat. Gasoljelödlampa
kan enligt Hr. Civilingenjören Otto Fahnehjelms intyg bättre än någon annan lampa användas vid lödning af metaller. Den är äfven mycket lämplig att användas vid lödning af t.o.m. 1 tums breda bandsågar, då messing kan användas att löda med, vid rengöring af tillbeckade maskiner, för uppvärmning af större lödkolfvar m.m. Priset angavs till 12 kronor.^[1]
I nedre delen av annonsen fanns L. M. Ericsson & Co.^[2]angiven. Annonsen var undertecknad av C. R. Nyberg, Stockholm, Luntmakargatan 60.

Blåslampan blev också oumbärlig när det gällde att starta föregångaren till den moderna dieselmotorn, den så kallade råoljemotorn eller tändkulemotorn, där den tändande kulan värmdes upp med blåslampa till glödande tillstånd och därefter kunde dras igång för hand med vev. Den driftssäkra tändkulemotorn kom att innebära en revolution inom det svenska jordbruket som motor i traktorer och användes i snart sagt alla typer av motordrivna yrkesbåtar, inte minst som drivmotor i fiskebåtar långt in på 1950-talet.

Nyberg fick dock problem med ekonomin, genom att han med alltför begränsade resurser svarade för både tillverkning och försäljning av lödlamporna. Han drygade ut blåslampstillverkningen med att tillverka så kallade giktringar^[3] som han hade lärt sig att tillverka under sin utbildning hos guldsmeden i Arboga.

Tillverkning i Sundbyberg

År 1884 flyttade han sin tillverkning till Sundbyberg. Tillverkningen skedde till en början i ett uthus under blygsamma förhållanden. Han arbetade ett antal år i partnerskap med grosshandlaren Max Sievert, som också svarade för försäljningen av Nybergs blåslampor.

Efter det att fotogenkökstillverkaren Primus också upptagit produktion av blåslampor, började även Nyberg att framgångsrikt tillverka fotogenkök. Nybergs sålde sina fotogenkök under varumärket "Svea". Företaget ombildades till aktiebolag 1906, med namnet C.R. Nybergs Lampfabriks AB. Det köptes 1922 av AB Max Sievert.

År 1891 flyttade företaget in i en nybyggd och påkostad fabriksbyggnad. Nybergs lampfabrik blev före första världskriget Sundbybergs näst största företag i antalet anställda, efter AB Sieverts Kabelverk. År 1913 hade företaget cirka 200 anställda ^[4]

Experimenterande med ångmaskinsdrivna flygplan

Nyberg arbetade också med många andra uppfinningar, bland annat ångmaskiner, flygplan, båtpropellrar och U-båtar. Han hade tidigt, redan i 17-års ålder, skissat på hur en undervattensbåt skulle kunna konstrueras. Hans egenhändiga skiss på en U-båt (som finns bevarad) hamnade så småningom hos några marina experter som ansåg att "idén var bestickande men att problemet med undervattensgång tyvärr var olösligt...".

Nyberg är mest berömd som flygpionjär och fick på grund av detta smeknamnet "Flyg-Nyberg". Redan 1874 byggde han en modell av en helikopter, som drevs av ett fjäderverk och kunde lyfta två meter. ^[5]

Från 1899 började han göra experiment "för flygproblemets lösning" med sitt egenkonstruerade försöksflygplan Flugan. Proven utfördes på en rundbana av träplank, en så kallad karusellbana, utanför sin villa på Täcka udden vid Grönstaviken på norra Lidingö och under vintern på en plogad rundbana på Askrikefjärdens is.

På våren 1899 försökte han i en annonskampanj värva personer som kunde bidra med kapital för att "främja lösningen af ett problem som sedan lång tid sysselsatt ingenjörer i verdens alla länder..". Annonserna var undertecknade av professor J. E. Cederblom på KTH som hade börjat intressera sig för flyget, maskiningenjör Anders Rosborg och C. R. Nyberg. Kampanjen väckte dock inget intresse bland investerare. Projektgruppen Nyberg-Cederblom-Rosborg vände sig också till riksdagen och kungen, men deras vädjan om kapitalbidrag mottogs med ett svalt intresse. Dom fick istället till största delen själv bekosta sina flygexperiment med de begränsade resurser som stod till buds.

Omkring 1908 uppförde han en flyghangar med speciellt utformat tak och öppningsbar port mot sjön vid strandkanten nedanför sin villa, där han via en räls kunde få ut Flugan på isen. Flyghangaren och båthuset är sen 1985 byggnadsminnesförklarade.^[6][7] Taket var speciellt utformat för bästa möjliga luftströmning till det vindkraftverk som var monterat uppe på taket som försåg verkstaden med ström.

"Flugan" var 5 meter mellan vingspetsarna och hade en sammanlagd vingyta på 13 kvadratmeter. Motorn var en av Nyberg egenkonstruerad ångmaskin med en rörångpanna på 38 kilo som eldades med ett antal gasoljelödlampor. Motorn gav en maximal effekt på 10 hk vid 2000 varv per minut, ett för tiden extremt högt effekt/vikt-förhållande för en ångmaskin, vilket dock var otillräckligt för att ordentligt få upp det 80 kilo tunga planet i luften. Han åstadkom endast ett antal korta hopp på någon halvmeter upp i luften och fick lida mycket spe för detta, men han har senare blivit erkänd som en av pionjärerna inom aviation. Han slutade med sina flygexperiment omkring 1910.

Flugan anses av eftervärlden ha funnits i två versioner, en första version från 1902 (cirka 1 år före bröderna Wright hade byggt färdigt sitt första plan) och en version från 1904, även om de exakta årtalen inte har kunnat bekräftas. Han gjorde flera både lyckade och misslyckade prov med Flugan på Askrikefjärdens is där Flugan var förankrad med en lång lina till en stolpe i isen och kördes i cirkelbana.

Nyberg var även en pionjärer inom aerodynamiken när det gällde att fastställa hur flygplanets vingar skulle vara konstruerade och sambanden mellan dragkraft, lyftkraft, strömningsmotstånd och stabiltet genom att konstruera en egen vindtunnel för att kunna genomföra modellförsök. Det stora problemet för Nyberg var att han vid tiden för sina utprovningar av flygplan i full skala inte hade tillgång till små effektstarka förbränningsmotorn som kom att uppvisa avsevärt högre effekt i förhållande till vikt än vad den mest kompakta ångmaskinen skulle kunna komma upp till. I december 1903 kunde bröderna Wright i USA för första gången få ett flygplan med en pilot att hålla sig i luften ett par hundra meter med hjälp av en liten 16 hk bensindriven förbränningsmotor där planet, av typen dubbeldäckare med 12 meters vingbredd, hade en vikt inklusive pilot på cirka 300 kilo. Utvecklingen av flyget under denna tid gick i rasande takt där man i många länder började investera stora belopp för utvecklingen av flyget och redan 1909 flög Louis Blériot som första man över Engelska kanalen.

Nybergs verksamhet efter 1922

Nyberg lämnade sitt företag 1922 och sålde aktiemajoriteten. Han kom därefter att ägna sig åt att bland annat konstruera förbättrade båt- och skeppspropellrar. Både de så kallade Nybergs-propellrarna^[8] och Huss-propellrarna baserar sig på hans arbete. Nyberg tog dock aldrig ut något patent på propelleridén.

Han lade också mer mycket tid på att förbättra säkerhet för fotogenköken genom att det hade inträffat många explosionsolycker med tryckkärlen till köken, ofta med allvarliga konsekvenser. Nyberg agerade i olika sammanhang för att höja kvalitetsnivån på köken, i första hand för att förbättra falsningen och lödningen av bränslebehållarna. Detta arbete skedde ofta i stark polemik mot andra tillverkare av kök, som exempelvis Paul U. Bergström, bosatt på Bosön inte långt från Nyberg, som ägde det företag som tillverkade ett fotogenkök under varumärket "Pyro", som Nyberg menade var av undermålig kvalité med hänsyn till säkerheten och retade sig på att Paul Bergström marknadsförde dessa som "säkra fotogenkök". Sin avsky för Bergström, som tydligen retat upp Nyberg rejält, demonstrerade han på sitt speciella sätt genom att måla ett porträtt av Bergström på golvet inne i sin verkstad vid en svarv. Porträttet, som fortfarande finns kvar, gjorde att han kunde trampa på Bergström varje gång han använde svarven.

Minnesanteckningar av Nyberg utgivna 1938

1938 inför 80-årsdagen gav Nyberg ut en skrift med minnesanteckningar från sitt liv som uppfinnare och industrialist. Några citat från hans minnesanteckningar^[9]

"Att jag slutade med flyget .... var inte att jag ansåg det omöjligt att flyga med ånga. Jag avsåg med mina försök att få maskinen att lyfta. Den av mig år 1899 projekterade och av ingenjör Anders Rosborg i Vetenskapsakademien framlagda planen gällde en maskin på 30 à 40 hkr med en totalvikt av 400 kg. och som skulle gå endast 10 minuter åt gången på isen samt därvid vara fängslad och inte kunna höja sig mera än 1/2 meter."

"Den ovannämnda maskinen "Flugan" var egentligen inte avsedd att flygas med bemanning. Den tillkom för att jag ej erhöll förståelse för ett förslag jag framlagt i Vetenskapsakademien 1899 och som gällde en maskin på 40 hkr och 40 kg vikt. Då tillverkades "Flugan" för att möjligen släppas upp på egen hand utan bemanning, men innan så skedde åkte vi slängkälke för att prova olika vingplan m. m."

Vid ett provtillfälle på rundbanan på isen med Flugan havererade planet och fick omfattande skador. Nyberg klarade sig dock helskinnad. En kommentar om detta finns i hans minnesanteckningar till försvar för det inträffade;

"Vid experiment kunna genom förbiseende av en eller annan sak missöden inträffa, det hade både jag och Gustav Dalén erfarenhet av, om också hans var av betydligt mera tragisk natur än min".

Utmärkelser

• Ett minnesfrimärke i valören 2:70 utgivet 1984 med Nyberg vid spakarna i hans flygplan "Flugan".

Familj

Carl Richard Nyberg var gift med Charlotta Vilhelmina, född Fredriksson 1856 i Kärnbo, Södermanlands län. Barn; Anna Hildegard, född 1883, Axel Gunnar, född 1889 och Anna Elsa, född 1895.^[10]

Bildgalleri

Tidig blåslampa.

C. R. Nybergs Lödlampfabrik i Sundbyberg, 1891.

Svea fotogenkök.

Nybergs Lödlampfabrik idag, på Prästgårdsgatan 9 i Sundbyberg. Foto: Bengt Oberger.

Referenser

Fotnoter

1. ↑ 12 kronor 1883 motsvarar cirka 570 kr i 2007 års penningvärde.
2. ↑ 1883 var Lars Magnus Ericsson 37 år. Hans företag L. M. Ericsson var vid denna tidpunkt ännu inte ombildat till ett aktiebolag och telefontillverkningen var i sin linda.
3. ↑ Giktringar ansågs i äldre tider kunna bota värk/gikt i fingerleder.
4. ↑ Industriminnen i Sundbyberg, 1978, Länsstyrelsen i Stockholms län, publicerad på Stockholms läns museums webbplats.
5. ↑ Birgit Pettersson, Carl Richard Nyberg, arbogasonen som blev Flyg-Nyberg med hela världen i Årsbok 2007, Hembygdsföreningen Arboga Minne 2007, sid 56.
6. ↑ Arkivarie Per-Olov Bjällhag, Tekniska museets webbplats december 2003.
7. ↑ Stockholms läns museum, Grönstakolonin, Prästgården och Täcka Udden (Lidingö).
8. ↑ Beskrivning av Nybergs propeller i Teknisk Tidskrift, augusti 1931.
9. ↑ C.R. Nyberg; Några minnesanteckningar, 1938, sid. 5, 6 och 9.
10. ↑ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006

Källor

• C.R. Nybergs egna minnesanteckningar samt på uppgifter från Sundbybergs museums och Tekniska museets webbsidor om Nyberg.
• Eric och Nils Forsgren, Lidingö - Människor och miljöer, 1995, sidan 252-259. ISBN 91-630-3812-9.

Vidare läsning

• C.R. Nyberg: Några minnesanteckningar, Linkoln Blom, Stockholm, 1938.
• Peter Billing: C.R. Nyberg: Flygpionjären som aldrig kom i luften i Flyg - flygets årsbok 1997. ISSN 0281-8760
• Birgit Johansson: Carl Richard Nyberg, arbogasonen, som blev Flyg-Nyberg med hela världen, i Årsbok 2007, Hembygdsföreningen Arboga Minne, 2007. ISSN 0440-680X

Se även

• Lista över tidiga flygpionjärer

Externa länkar

• Sundbybergs museums biografi över Carl Rickard Nyberg, 1998
• AB Sievert, det av Nyberg grundade företaget, idag