Politisk höger

Från Rilpedia

Version från den 1 juni 2009 kl. 07.18 av SieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Höger är inom politiken ett brett begrepp som används för att beskriva den ena polen av den politiska skalan. Begreppet härstammar från franska revolutionen, då reformivrarna satt till vänster om talmansbordet i den franska nationalförsamlingen och de konservativa till höger. Traditionellt sett betecknar således "höger" på den politiska skalan konservativa, samhällsbevarande värderingar. Moderata samlingspartiet hette tidigare Högerpartiet. I Sverige kallas högerpartier borgerliga partier.

Historiskt sett är liberalismen ansedd som vänster och Folkpartiet som ett vänsterparti (därav beteckningen "borgerlig vänster" som ibland har använts om Folkpartiets politiska position; Danmarks motsvarighet till Folkpartiet heter "Venstre"). Under stora delar av 1800-talet och i början av 1900-talet räknades såväl socialistiska som liberala partier till vänstern. Under 1900-talet kom dock liberala och konservativa krafter oftare att stå på samma sida i sakpolitiska frågor och numera har högerpartierna i allmänhet blivit liberalkonservativa eller nyliberala. Samtidigt har socialistiska partier fått ökat stöd och tidvis kommit att stödjas av ungefär halva väljarkåren, vilket har bidragit till att höger-vänster-skalan har förskjutits. Idag räknas liberalismen, särskilt marknadsliberalismen, ofta som en högerideologi. Nyttan med begreppet har ifrågasatts, då konservatism och liberalism på många sätt grundar sig på skilda politiska värderingar, även om dessa ideologier enas i försvaret av den privata äganderätten.

Kopplingen mellan den riktning som brukar kallas högerextremism och nuvarande demokratiska högerpartier är åtminstone i Sverige relativt svag. Däremot finns likheter mellan högerextremismen och den nationalism som konservatismen periodvis stått för.

Se även

Personliga verktyg