Carl af Forsell

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Porträtt av Carl af Forsell i Uppsala universitetsbibliotek. Konstnär och årtal ej kända.

Carl Gustaf af Forsell, 18 mars 1783 i Järpås socken, död 25 oktober 1848 i Stockholm, var en svensk kartograf, statistiker, överste och publicist, adlad 1817.

Yrkeskarriär

Carl af Forsell föddes på Sköttorps gård i Västergötland åt Fredric Joseph Forsell och Maria Dorothea de Bruce. Fadern var kapten, och Carl inskrevs redan vid 13 års ålder vid Karlbergs krigsakademi. Han utbildade sig till sjöofficer och avlade officersexamen år 1800. Han anställdes tidigt av Gustav af Klint vid sjökartearkivet och kom att ägna många år at kartering av såväl kartor för Sveriges sjöatlas som landkartor. Så var han t.ex. huvudansvarig under Baltzar von Platen för den karta över Göta Kanals sträckning (1809), som låg till grund för ständernas beslut.

Carl af Forsell återgick till aktiv krigstjänst i samband med utbrottet av kriget mot Danmark som adjutant åt generalen Georg Adlersparre. Denne var aktiv i den statskupp i mars 1809 som ledde till avsättandet av kung Gustav IV Adolf. Adlersparres inflytande ledde till att af Forsell blev adjutant till den nye tronföljaren Karl August. Han blev sedan också adjutant åt den efterföljande tronföljaren Carl Johan efter prins Karl Augusts frånfälle. Han kom därmed att deltaga i de svenska fälttågen under kronprins Carl Johan både mot Napoleon i Tyskland och mot Danmark. 1813 utnämndes han till kapten, och 1814 till major vid Fältmätningskåren samt till överstelöjtnat vid armén.

Efter krigsslutet 1815 återgick Carl af Forsell till det kartografiska arbetet med att sammanställa den karta över Skandinavien som blev klar 1818 och utgiven 1825. Han utnämndes till överdirektör för generallantmäterikontoret 1824.

Det geografiska arbetet med kartering ledde också in Carl af Forsells intresse på att samla in och systematisera faktauppgifter om nationen. År 1831 gav han ut Statistik öfver Sverige, som var den första samlade statistiska sammanställningen av sitt slag.

Samhällsengagemang

Yngve Frey byggdes på initiativ af Forsells ångbåtsaktiebolag och trafikerade rutten Stockholm - Strängnäs - Västerås - Arboga mellan 1821 och 1851

Carl af Forsell engagerade sig i samhället på ett flertal områden. Han var en pionjär för användning av ångkraft i Sverige. Tillsammans med sin bror Jacob Forsell startade han på 1820-talet ett partsrederi för ångfartygstrafik på Mälaren mellan Stockholm och Arboga. Bolaget, det första ångbåtsbolaget i Sverige, lät bygga den ekonomiskt framgångsrika hjulångaren Yngve Frey, som var försedd med en ångmaskin av Samuel Owens fabrikat. Detta var Sveriges tredje passagerarångbåt och konkurrerade på Mälaren med Owens egna fartyg.

Kung Karl XIV Johan beslöt år 1825 att bygga en kanal mellan Djurgårdsbrunnsviken och Lilla Sjötullen på Djurgården i Stockholm, och gav i uppdrag åt af Forsell att genomföra detta projekt. Djurgårdsbrunnskanalen blev färdig år 1834. Som tack för sitt arbete fick han under 50 år nyttja området Rosenhill åt sig och sin familj.

På samma sätt som för ångfartyg propagerade han för ångkraft på räls. Han studerade järnvägar på en resa till England 1834, och redovisade sina intryck i en bok. Han anses vara den sannolikt förste svensk som färdats på ett tåg. Det kom dock att dröja ytterligare två decennier innan järnvägar började byggas i Sverige.

På samma sätt väckte han tanken på inrättandet av allehanda nya institutioner. Han var initiativtagare till inrättandet av Stockholms Stads Sparbank, av Sveriges första populärvetenskapliga tidskrift Läsning för folket, småbarnskolor, nykterhetsföreningar och bildningsföreningen Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Den metodik han använde, i en tid med en svag och samtidigt konservativ statsmakt, var att först genom ströskrifter eller uppsatser i tidningarna fästa allmänhetens uppmärksamhet på frågorna, och sedan sammankalla möten med intresserade för att organisera stöd och en mekanism för verkställighet.

Aftonbladet, vid denna tid en av de ledande tidskrifterna, menade vid mitten av 1830-talet att Carl af Forsell var "den argaste liberal, som Sverige äger" just för hans sätt att med siffror blottlägga samhällets mekanismer och utveckling.^[1]

1837 invaldes han som hedersledamot i Royal Geographical Society i London, 1827 i Lantbruksakademien, och 1843 i Krigsvetenskapsakademien.

Carl af Forsell gifte sig 1818 med Clementina Magdalena Geijer. De fick dottern Marie-Louise af Forsell, memoarförfattare, och Jacob Gustaf af Forsell, major och e.o. amanuens vid Kungliga biblioteket, som slöt den adliga ätten af Forsell på svärdssidan.

Skrifter av Carl af Forsell

• Carl af Forsell och Jacob Forsell: Plan till en på Actier grundad transport-inrättning mllan Stockholm och Göteborg, 1820
• Carl af Forsell: Statistik öfver Sverige : grundad på offentliga handlingar . Faksimil av 2. uppl., tillökt och förbättrad, Stockholm, 1833. Utgiven av Rediviva 1978, ISBN 91-7120-103-3, se http://www.rediviva.nu/ovrigt.html
• Carl af Forsell: Anteckningar i anledning af en resa till England i slutet af somaren år 1834. Johan Hörberg, Stockholm 1835
• Carl af Forsell: Utkast till handbok för småbarn-skolor, Stockholm 1841
• Carl Gustaf af Forsell: Underrättelse om de i America nyligen stiftade Temperance-societies, jemte förslag till dylikas...inrättande i fäderneslandet. År?

Huvudkällor

• Akrell och von Troil: ’’Minnen…”, se nedan
• Artiklar av Henrik Höjer i Svd 2007-08-12 och Tvärsnitt 2:2002
• Svenska män och kvinnor, band 2, Stockholm 1944, s. 564 f

Att läsa mer

• Henrik Höjer: ’’Sveriges argaste liberal – Carl af Forsell. Officer, statistiker och filantrop’’. Stockholm 2007, ISBN 978-91-1-301633-7
• Carl Fredrik Akrell och Samuel Gustaf von Troil.: Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar, Norrköping 1884-85

Referenser

1. ↑ Henrik Höjer i Statistiken avmystifierade världen i Tvärsnitt 2:2002
2. ↑ Citerad av Henrik Höjer i Statistiken avmystifierade världen i Tvärsnitt 2:2002