Lovisa Augusti
Från Rilpedia
Lovisa Sofia Augusti, också kallad Ester Salomon och Lovisa Sofia Salomoni, född 1756, död 1790, var en svensk sångare och skådespelare, räknad som en av de främsta talangerna i den Gustavianska Operan.
Biografi och karriär
Född som Ester Salomon, var hon dotter till Israel Salomon, en kringresande judisk musiker från Tyskland och hade redan som barn gjort sig känd i Göteborg, där hon konverterade till kristendomen tillsammans med sin violinspelande bror 1767 och fick namnet Lovisa sofia Salomoni; vid äktenskapet fick hon sedan namnet Augusti. hon tros ha konverterat för att undvika särreglerna för icke kristna att uppträda. Kung Gustav III upptäckte henne under sin Eriksgata i Kristianstad år 1774, där hon sjöng så vackert för honom att han anställde henne vid kungliga Operan och gav henne titeln hovsångerska vid sjutton års ålder. Hennes man, som var violinist, blev också han anställd som musiker, liksom henens bror, som var violinist i hovkapellet fram till 1812.
Hennes utbildning är okänd, men hon hade en välskolad röst vad gällde klang och konstfärdighet, och ansågs vara en av landets bästa sångare; hon beskrivs också som nätt och söt.
Hennes bästa roller var Apollo i Orfeus och Eurydike, sedan huvudrollen i samma pjäs, Kärleken i Adonis, Astrid i Silvie, Sällheten i Amphion, Anna Bielke i Gustaf Vasa 1786 och Märta Banér i Gustaf Adolf och Ebba Brahe.
Vid kungliga Operan är hon känd för att ersätta den stora primadonnan Elisabeth Olin i teateruppsättningarnas kvinnliga huvudroller då denna var sjuk eller tog ledigt för att få sina barn. Då Elisabet Olin drog sig tillbaka 1784, ersattes hon dock inte av Lovisa utan av den danska Caroline Müller. Lovisa Augusti fortsatte dock sin anställning vid operan livet ut. 1788 blev hon invald i Musikaliska akademien samma år som Caroline Müller och Franziska Stading. Två år senare dog hon innan hon hann fylla 34.
Gustaf Löwenhielm nämner hennes betydelse på 1800-talet då han poängterar att många av grundarna av den svenska nationalscenen i själva verket var utlänningar: "Är det omöjligt att engagera herr Berg och fröken Schoultz? - Annars ser jag icke huru Tit. skall kunna undgå att engagera halvvuxna utlänningar. Gustav III:s svenska nationalteater begyntes med den danska fru Müller (Caroline Müller), den franska fru Marcadet (Marie Louise Marcadet), den tyska mamsell Stading (Franziska Stading), den den tyska Fru Augusti (Lovisa Augusti) och den polska fru Karsten (Sophie Stebnowska). Dessa damer ockuperade vår scen och uppehöllo den ifrån Stora operans instiktelse och fru Olins (Elisabeth Olin) liktidiga avgång i början av 1780-talet till år 1800, då fru Desguillons (Anne Marie Milan Desguillons) skola hann utkläcka mamsell Wässelia (Jeanette Wässelius) cum celeris."
Se även
Källor
- Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)
- Nordisk familjebok, vol 1. A - Barograf.
- http://runeberg.org/nfbb/0230.html
- Nils Bohman, "Svenska män och kvinnor, nr 1".
