Kung Artur
Från Rilpedia
- För den amerikanska filmen från 2004, se King Arthur.
 |
Hjälp gärna till att förbättra den här artikeln genom att utöka den. Ytterligare information kan hittas på diskussionssidan. |
Kung Artur (engelska: King Arthur) är en legendarisk brittisk ledare som enligt medeltida historia och äventyrsberättelser ledde försvaret av Storbritannien mot saxarnas invasion i början av 500-talet. Detaljerna i berättelsen om Artur består i huvudsak av folksägner och litterära påfund, och hans historiska existens diskuteras och ifrågasätts av moderna historiker.
De äldsta källor som nämner Arthur är Historia Britonum ("Britanniens historia") av Nennius från 800-talet, Annales Cambriae (eller The Annals of Wales, "Wales annaler") från 900-talet och Culwch ag Olwen från 900-talet eller 1000-talet. Nennius beskriver främst hur Arthur ledde kelterna till seger i tolv fältslag mot saxarna, men återger också ett par sägner om hans hund Cabal och hans son Anir. I Annales Cambriae anges en tidsram för när legenden utspelar sig: slaget vid Badon år 516 och slaget vid Camlann år 537. I dessa båda källor kallas inte Arthur för kung, vilket han däremot gör i Culwch ag Olwen, där han hjälper Culhwch att få gifta sig med Olwen. De här källorna och även De brittiska kungarnas historia av Geoffrey av Monmouth härstammar från Wales.
Geoffrey av Monmouth använde det befintliga materialet till sin beskrivning av en hövisk medeltidsfurste. Geoffreys författarskap har sedan utgjort grunden för den Arturtradition som är känd världen över. Fristående berättelser har fötts ur traditionen för att senare inkorporeras i den. Det är i denna senare tradition som gestalterna Merlin, Perceval och Galahad och historien om Riddarna av runda bordet lagts till berättelsen om Arthur. Under tiden försköts i praktiken tidsramen; Arthur började t.ex. kallas kung av England vilket gjorde honom till nationalsymbol även för sina fienders ättlingar, och miljöbeskrivningen blev allmänt anakronistisk så att man får intrycket att han levde under högmedeltiden. Ett vanligt motiv i den medeltida Arturlegenden är sökandet efter den heliga Graal.
Dessutom upptogs Arthur av Thomas Malory i sin Morte D'Arthur och fick då en skepnad som liknar Karl den stores.
Det ingår i allmänhet inte längre i legenden att Arthur skulle ha flera barn än sin son och fiende, den onde Mordred, vilket han ibland hade i medeltida berättelser (se Anir eller Loholt[1]).
Fiendskapen mellan Arthur och Mordred är, tillsammans med deras gemensamma död i slaget vid Camlann, ett tema som i princip alltid ingår i legenden. Merlin skall, enligt legendtraditionen, ha förutspått att Mordred skulle döda kung Arthur och störta hans välde, varefter Arthur skall ha beordrat att alla spädbarn skulle dödas för att bli av med Mordred. Denna magstarka historia ingår oftast inte i nytolkningar, eftersom den inte går ihop med bilden av Arthur som en god och hövisk medeltida idealkung.
Ibland har det hävdats att Arthur överlevde slaget vid Camlann, att han fördes till Avalon eller någon annan plats för att hans sår skulle läkas och att han skall komma tillbaka i framtiden.
Innehåll |
Arthurlegenden i böcker
- Geoffrey av Monmouth: De brittiska kungarnas historia
- Thomas Malory: Morte D'Arthur, Heinemann 1976. ISBN 0-434-74022-5
- Steinbeck, John: Kung Arthur och hans ädla riddare, Kindberg 1981.
- Pyle, Howard: Kung Arthur och hans riddare, Niloe 1984.
- Marion Zimmer Bradley: Avalons dimmor, Norstedts 1987.
- Foss, Michael: Kung Arthur och riddarna av runda bordet, Raben & Sjögren 1997.
- Roger Lancelyn Green: Kung Arthur och hans riddare av Runda Bordet, Nova Förlag 2002.
Se även
- Guinevere, Arthurs maka
- Runda Bordet
- Riddarna av runda bordet; däribland:
- Uther Pendragon, Arthurs far
- Morgaine (även känd som Morgan le Fay)
- Igraine, Arthurs mor
- Gorlois, Igraines make
- Merlin
- Damen i Sjön
- Tintagel
- Camelot
- Excalibur, Arthurs svärd
- Svärdet i stenen
- Mytologi: Folkhjältar
Referenser
Litteratur
- Eriksson, Bo, Kung Artur och hans tappra riddare (2009) Allt om historia. (4).sid. 34-39.
