Falun och Kopparbergslagen

Från Rilpedia

Version från den 13 maj 2009 kl. 12.16 av Sendelbach (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Falun och Kopparbergslagena
Världsarv nr 1027
Falu koppargruva och Stora stöten
Plats Falun, Falu kommun, Dalarnas län
Land Sverige Sverige
Geografiskt läge 60°36′17″N 15°37′02″O / 60.60472, 15.61722Koordinater: 60°36′17″N 15°37′02″O / 60.60472, 15.61722
Typ Kulturarv
Kriterium ii, iii, iv
Regionb Europa och Nordamerika

Inskriptionshistorik

Inskrivet 2001
Världsarvskommitténs 25 möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Falun och Kopparbergslagen är ett område som omfattar det historiska industrilandskapet kring Falun och Stora Kopparberget. Kopparbergslagen var en del av Dalabergslagen och utgjordes av socknarna Aspeboda, Enviken, Vika med Hosjö, Stora Kopparberg, Sundborn, Svärdsjö med Svartnäs, och Torsång samt Falu stad (se Falun). Samtliga utom Torsång ingår i dag i Falu kommun. Till Falu kommun hör även Bjursås i Övre Dalarna.

Innehåll

Ett världsarv

Världsarvskommittén beslöt den 13 december 2001 att göra det till världsarv, Sveriges tolfte. Falun och Kopparbergslagen blev upptagen enligt kriterierna ii, iii och v. Motiveringen[1] löd:

Kriterium ii:

Kopparutvinningen i Falun påverkades av tysk teknik, men kom att bli den främsta kopparproducenten på 1600-talet och utövade en grundläggande influens på gruvtekniken i världens alla hörn i två århundraden.

Kriterium iii:

Landskapet kring Falun domineras av koppargruvor och utvinning, vilken började redan på 800-talet och kom till sin ände i slutet av 1900-talet.

Kriterium v:

Den successiva stegen i den ekonomiska och sociala utvecklingen av kopparindustrin i Faluregionen, från en form av byindustri till fullskalig industriproduktion, kan ses i de ofta förekommande industriella, urbana och inhemska lämningarna karakteristiska för denna industri som ännu fortlever.

Referenser

  1. ”UNESCO World Heritage Centre - Report of the 25th session”. http://whc.unesco.org/archive/repcom01.htm#1027. 

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg