Appenzell Innerrhoden
Från Rilpedia
| Kanton Appenzell Innerrhoden | |
 Berget Altmann vid Säntis. |
|
| Valspråk: | |
| Officiellt språk | Tyska |
| Huvudstad | Appenzell |
| Yta | 173 km² |
| Högsta punkt | Säntis
|
| Lägsta punkt |
|
| Folkmängd (2006) | 15 300 inv. |
| Befolkningstäthet | 87 inv/km² |
| Medlem i federationen sedan | 1513 |
| Förkortning | AI |
| Webbadress | http://www.ai.ch |
 |
|
Appenzell Innerrhoden är en halvkanton i nordöstra Schweiz. En av få kantoner som fortfarande tillämpar direktdemokrati. Appenzell Innerrhoden var den sista kantonen att införa kvinnlig rösträtt 1990.
Innehåll |
Historia
Appenzell lydde ursprungligen under abbotdömet Sankt Gallen, men frigjorde sig och bildade "volksbund Appendzell" 1411. Det blev en "zugewandter Ort", dvs. allierat med det schweiziska edsförbundet 1452 och en fullvärdig medlem 1513. Efter reformationen delades Appenzell 1597 i två delar, den protestantiska Ausserrhoden och den katolska Innerrhoden.
Geografi
Appenzell Innerrhoden gränsar till Sankt Gallen och Appenzell Ausserrhoden.
Indelning
Appenzell Innerrhoden är den enda kantonen som inte är indelad i kommuner. I stället har Appenzell Innerrhoden distrikt (Bezirke) som motsvarar övriga kantoners kommuner. Distrikten omnämns dock i bland som kommuner, främst i federala dokument. Orsaken till detta är att de är jämförbara med övriga kantoners kommuner. Appenzell Innerrhoden är indelat i sex distrikt:
Politik
Appenzell Innerrhoden bildade före reformationen tillsammans med Appenzell Ausserrhoden landet Appenzell, sedan 1452 medlem av det schweiziska edsförbundet. År 1597 delade sig Appenzell fredligt i två länder. Idag räknas vardera landet som en halvkanton och har därför bara en representant i det federala ständerrådet. I övrig har de samma ställning som alla andra kantoner. I nationalrådet, den federala andra kammaren som väljs efter folkmängd, är Appenzell Innerrhoden representerad av en ledamot, som representerar det kristdemokratiska partiet (CVP), ett av Schweiz fyra regeringsbärande partier.
Appenzell Innerrhoden blev genom ett utslag i den schweiziska förbundsdomstolen 1990 tvungen att, som sista kanton, införa kvinnlig rösträtt.
Lagstiftande makt
Högsta beslutande organ i Appenzell Innerrhoden är landsförsamlingen (Landsgemeinde). Den består av alla röstberättigade medborgare som möts för att välja regeringschef,regering, högsta domstol och kantonens enda representant i det federala ständerrådet. Landsförsamlingen stiftar även lagar och fattar andra beslut. Varje närvarande medborgare har talesrätt och förslagsrätt. Omröstningar sker genom handuppräckning. Landsförsamlingens möten äger rum i det fria, på Landsgemeindeplatz i staden Appenzell, den sista söndagen i april varje år. Som bevis för rösträtt används röstkort och för männen även de traditionella och nedärvda värjorna.
Vid sidan av landsförsamlingen finns det också en sorts senat, stora rådet (Grosser Rat), med 49 ledamöter, som väljs för fyra år av distrikten på grundval av deras folkmängd. Stora rådets viktigaste uppgift är att förbereda de lagförslag som skall framläggas för landsförsamlingen. Det utfärdar även förordningar och reglementen rörande verkställigheten av de av landsförsamlingen antagna lagarna. Stora rådet övervakar också alla kantonala myndigheter och fastställer budget och skattesats. Stora rådets president och vicepresident väljs av rådet självt på ett år. Det har flera utskott och ett verkställande utskott (Büro), som består av presidenten, vicepresidenten och tre ledamöter. Arbetsordningen för stora rådet tillåter inga partigrupperingar. Det går därför inte att säga något om dess partipolitiska sammansättning. Det finns dock fasta grupperingar för bonde- , arbetare- och arbetsgivarintressen. Trots detta anses rådets ledamöter stå jämförelsevis självständiga.
Verkställande makt
Regeringen - ståndskommissionen (Standeskommission) - väljs av landsförsamlingen. Den verkställer landsförsamlingens och stora rådets beslut och domstolsväsendets domar. Det är en kollektiv institution som fattar kollektiva beslut. Varje ledamot är därtill chef för ett statsdepartement.
Regeringschefen - den regerande landsamtmannen (Regierender Landammann) - och biträdande regeringschefen - den stillasittande landsamtmannen (Stillstehender Landammann) - väljs för två år av landsförsamlingen. De byter ämbete efter ett år. Resten av regeringen väljs för ett år åt gången. Regeringens ledamöter för traditionella titlar.
- Nuvarande regeringschef är också chef för ekonomidepartementet. När han blir biträdande regeringschef behåller han departementschefsskapet för detta departement.
- Biträdande regeringschefen är chef för utbildningsdepartementet.
- Ståthållaren (Statthalter) är chef för socialdepartementet.
- Skattmästaren (Säckelmeister) är chef för finansdepartementet.
- Landshövitsmannen (Landeshauptmann) är chef för jordbruksdepartementet.
- Byggherren (Bauherr) är chef för miljödepartementet.
- Landsfänriken (Landesfähnrich) är chef för justitie- och militärdepartementet.
Dömande makt
Kantonsdomstolen - (Kantonsgericht) - är kantonens högsta domstol. Den väljs årligen av landsförsamlingen. Den består av en president och en vicepresident samt två avdelningar, en för civil- och straffrätt och en för förvaltningsrätt. Presidenten är ordförande i bägge avdelningarna, som dessutom består av en vice ordförande och fem ledamöter. Ingen av domarna är yrkesdomare.
 |
Schweiz kantoner | |
| Aargau | Appenzell Ausserrhoden | Appenzell Innerrhoden | Basel-Landschaft | Basel-Stadt | Bern | Fribourg | Genève | Glarus | Graubünden | Jura | Luzern | Neuchâtel | Nidwalden | Obwalden | Sankt Gallen | Schaffhausen | Schwyz | Solothurn | Thurgau | Ticino | Uri | Valais | Vaud | Zug | Zürich | ||
