Glarus (kanton)
Från Rilpedia
Kanton Glarus | |
Sjön Klöntalersee. |
|
Valspråk: | |
Officiellt språk | Tyska |
Huvudstad | Glarus |
Yta | 685 km² |
Högsta punkt | Piz Russein
|
Lägsta punkt |
|
Folkmängd (2006) | 38 084 inv. |
Befolkningstäthet | 56 inv/km² |
Medlem i federationen sedan | 1352 |
Förkortning | GL |
Webbadress | http://www.gl.ch |
Glarus, kanton i östra Schweiz. Till skillnad från många andra kantoner i den här delen av landet, är Glarus protestantiskt.
Innehåll[göm] |
Historia
Glarus historia domineras av religion. Under 500-talet kristnades invånarna i Linthdalen, nuvarande Glarus, av den irländske munken Sankt Fridolin. Sankt Fridolin återfinns idag på Glarus flagga och vapen med kräkla och bibel i hand. Sankt Fridolin grundade klostret i Säckingen strax väster om Basel. Området kring Glarus fanns i klostrets ägor fram till 1288 då habsburgarna intog området bit för bit. Detta medförde att Glarus gick med i den schweiziska federationen 1352.
Mellan 1506 och 1516 var reformatorn Huldrych Zwingli präst i Glarus, men hans lära dog ut när alla anhängare till honom i området dödades 1564. Trots detta så fortsatte stridigheterna mellan protestanterna och katolikerna i området och för att erhålla fred i området så beslöts 1623 att båda sidor skulle ha var sin beslutande församling (Landsgeminde). 1683 fastställdes att vardera sidan skulle ha sina egna domstolar.
Efter fransmännens seger vid Wollerau år 1798 blev Glarus en del av kantonen Linth, men återvann sin självständighet år 1803. I övrigt domineras kantonens historia av religion. 1836 ändrades kantonens konstitution så att det endast skulle finnas en beslutande församling.
Geografi
Glarus gränsar i söder till Graubünden, i väster till Schwyz och Uri samt i norr och öst till Sankt Gallen.
Indelning
Kantonen är indelad i 27 kommuner (Ortsgemeinden):
Externa länkar
Schweiz kantoner | ||
Aargau | Appenzell Ausserrhoden | Appenzell Innerrhoden | Basel-Landschaft | Basel-Stadt | Bern | Fribourg | Genève | Glarus | Graubünden | Jura | Luzern | Neuchâtel | Nidwalden | Obwalden | Sankt Gallen | Schaffhausen | Schwyz | Solothurn | Thurgau | Ticino | Uri | Valais | Vaud | Zug | Zürich |