Vårkrokus

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Vårkrokus
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Enhjärtbladiga
Ordning:	Asparagales
Familj:	Irisväxter Iridaceae
Släkte:	Krokussläktet Crocus
Art:	Vårkrokus C. vernum
Vetenskapligt namn
§Crocus vernum Auktor: L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Vårkrokus (Crocus vernum) är en art inom krokussläktet och familjen irisväxter och härstammar från Syd- och Sydosteuropa, men förekommer odlad och naturaliserad i vårt land. Arten påträffas ganska allmänt på kulturpåverkad mark i södra Sverige. Den växer i gräsmark, skogsbryn, vägkanter och tomtmark. Inte sällan planteras vårkrokus i till synes naturliga miljöer. En rad olika namnsorter med variation i blomfärg odlas. Första fynduppgift som förvildad publicerades 1832 (Hylander 1971).

Vårkrokusen är en lågväxt, flerårig ört. Stammen är knölformig och kläds av pappersartade bladsliderester som spricker upp på längden. Bladen är smala och gräslika, drygt fem millimeter breda och mörkgröna med ljusare mittnerv. Vårkrokus blommar tidigt på våren, i mars-april, men ibland redan i februari. Blommorna är ganska stora och robusta med vita, violetta eller lila kalkblad som ofta är mörkare på utsidan. Blompipen är vanligen violett till lila men kan vara vit om även blomman i övrigt är vit. I blommans inre är svalget kalt eller hårigt och har mer eller mindre violett färg men saknar gult. Vårkrokus är den vanligaste av de två krokusar som finns naturaliserade i Sverige. Den kännetecknas av sina kraftiga blommor som vanligen är violetta eller vita utan gula inslag, samt den färgade blompipen och de relativt breda bladen. Arten snökrokus (C. tommasinianus) skiljs genom att vara till alla delar spädare, med vitaktig blompip och blad som endast blir omkring tre millimeter breda.

Två underarter erkänns:

• subsp. vernus - Blommorna är ofta blekt till djupt purpurvioletta, eller strimmiga. Kalkbladen är vanligen 3-5,5 cm långa och 0.9-2 cm breda. Pistillen är vanligen lika lång ellr längre än ståndarna. Förekommer i centrala, södra och östra Europa.
• subsp. albiflorus - Blommorna är ofta vita. Kalkbladen är vanligen 1,5-3 cm långa och 0.4-1 cm breda. Pistillen är vanligen mycket kortare än ståndarna. Frekommer i västcentrala och södra Europa.

Sorter (urval)

• 'Enchantress' - har mjukt blekblå blommor med silveraktig utsida.
• 'Flower Record' - Har lilarosa blommor.
• 'Graecus' - blekblå blommor. Sorten är stammer från norra Grekland..
• 'Grand Maître' - har mörkt lavendelvioletta blommor.
• 'Jeanne d'Arc' - blommorna är rent vita.
• 'King of the Striped' - har omväxlande strimmiga och violetta blommor. Holland 1863.
• 'King of the Whites' - blommor rent vita.
• 'Negro Boy' - namnet är olyckligt, men sorten är den mörkaste känna sortern. Mörkt violetta blommor med silverkant och orange pistiller. Ursprungligen från Holland 1910.
• 'Paulus Potter' - Sorten har de mest lilarosa blommorna av alla sorter. ca 1920.
• 'Peter Pan' - blommor rent vita med orange pistiller. Från Holland. Förekommer I många “lökblandningar”. 1943
• 'Pickwick' - blommorna är vita med blekt lila strimmor och djupt purpur bas.
• 'Purpureus Grandiflorus' - blommor livligt purpurvioletta. Gammal sort från Holland 1870.
• 'Queen of the Blues' - blekt blå, med än mer bleak kanter och purpur bas.
• 'Remembrance' - blommor violetta med silveraktig utsida. Blommar sent.
• 'Silver Coral' - blommorna är vita med violetta strimmor och bas.
• 'Vanguard' - blommor purpurblå med silveraktig utsida. Den tidigaste sorten. Urpsungligen från Ryssland 1934.

Artnamnet vernus kommer av latinets ver (vår) och betyder 'blommar på våren'.

Synonymer

• Crocus parviflorus E.H.L.Krause, 1906
• Crocus multiflorus Schur, 1866
• Crocus grandiflorus Hegetschw., 1839

subsp. vernus

• Crocus babiogorensis Zapal., 1906
• Crocus banaticus Heuff., 1835
• Crocus candidus Schlosser & Vuk., 1857
• Crocus discolor G.Reuss, 1853
• Crocus exiguus Schur, 1866
• Crocus heuffelii Körn., 1856
• Crocus latifolius Stokes, 1812
• Crocus neapolitanus Mord.Laun. & Loisel.
• Crocus purpureus Weston, 1771
• Crocus reineggeri Opiz, 1825
• Crocus sylvester Bubani, 1902
• Crocus uniflorus Schur, 1852
• Crocus veluchensis Schott, 1851
• Crocus vernus subsp. neapolitanus (Ker Gawl.) Asch. & Graebn., 1906
• Crocus vernus var. neapolitanus Ker Gawl., 1905
• Crocus vittatus Schlosser & Vuk., 1857

subsp. albiflorus (Kit.) Ces., 1844

• Crocus acutiflorus Seidl, 1825
• Crocus albiflorus Kit.
• Crocus appendiculatus A.Kern. ex Maw, 1878
• Crocus coeruleus Weston, 1771
• Crocus heuffelianus subsp. albiflorus (Kit.) Nyman, 1882 comb. illeg.
• Crocus pygmaeus Lojac., 1909
• Crocus vilmae Fiala, 1890