Japansk litteratur
Från Rilpedia
Japansk litteratur, litteratur på det japanska språket, har en historia om nästan två tusen år. I början var den starkt influerad av kinesisk litteratur och skrevs ofta på klassisk kinesiska.
Innehåll |
Antik och klassisk litteratur
Skriftsystemet kanji kom från Kina och var den första japanska skriften. Så småningom utvecklades stavelsetecken ur de kinesiska tecknen, föregångarna till vår tids hiragana och katakana. Den tidigaste stavelseskriften kallas manyogana. Bland kända verk på klassisk kinesiska och manyogana från den tiden finns Kojiki (712), Nihonshoki (720) och Manyoshu (759).
Heianperioden (781 till 1192) var en blomstringstid för japansk litteratur, med kvinnliga författare som på hiragana skrev verk som Genji monogatari och den samtida Makura no Sōshi (i engelsk översättning ofta The Pillow Book; omkring 990).
Tidig medeltida litteratur
Under perioden mellan 1100-talet och 1600-talet utvecklades flera nya litterära former, såsom renga och noh.
De många krigen mellan rivaliserande småfurstar leder till att krigslitteraturen blomstrar. Ett exempel är 1300-talsverket Heike monogatari, om striderna mellan furstehusen Minamoto och Taira.
Edoperiodens litteratur
Under Edoperiodens isolationism blomstrar framför allt den folkliga kulturen bland stadsbefolkningen i Edo. Nya teaterformer som kabuki hör till den trenden, liksom illustrerade berättelser. Bland andra Hokusai gjorde teckningar till illustrerade böcker. Yomihon är ytterligare en populär genre som växer fram under Edoperioden. Det är ett slags historiska dramer, inspirerade av liknande kinesiska berättelser. Den mest kände författaren i genren torde vara Ueda Akinari.
I Edo växer också en hel flora av kriminalhistorier och pornografi upp.
Modern litteratur
Etfer Meijirestaurationen 1868 kastas Japan in i moderniteten. Många författare har i efterhand inspirerats av den tidens kamp mellan tradition och modernism, men de tidiga Meijiförfattarna ägnade sig åt allt mellan upplysningslitteratur (Fukuzawa Yukichi), samhällsrealism (Futabatei Shimei) och romantik (Mori Ōgai).
De manliga författarna dominerar under perioden, Ichiyō Higuchi hör till de kända undantagen.
Natsume Sōseki skrev klassikern Wagahai wa neko de aru 1905 och Botchan 1906.
"Jag-berättelsen", watakushi-shosetsu, växer fram som en ny genre under 1910-talet. Det är dubbelbottnade, ofta romantiska berättelser i jag-form. Några kända namn är Nagai Kafū och Tanizaki Junichirō.
1920-talet såg arbetarlitteraturen födas, med politiskt medvetna författare som Yuriko Miyamoto.
Efterkrigstida litteratur
Tiden efter Stilla havskriget genomsyrades japansk litteratur av krigsförlusten. Osamu Dazai skrev om hemvändande soldater och Nobuo Kojima om den amerikanska ockupationen. Mishima Yukio började sin författarbana efter krigsslutet.
Under 1970- och 80-talet fortsatte många författare att behandla ämnen som skuld och moral. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe hör till de mest kända författarna här.
Under senare år har japansk manga vunnit stor popularitet över i stort sett hela västvärlden.
Betydande författare och vissa arbeten kronologiskt listade
Antika och klassiska
- Ōtomo no Yakamochi (c.717 - 785): Man'yōshū
- Sei Shōnagon (c.966 - c.1020): Kuddboken
- Murasaki Shikibu (c.973 - c.1020): Genji monogatari
- Takasues dotter (1008 - c.1065): Sarashina Nikki, Om Mitt Liv
Medeltida
- Yoshida Kenkō (c.1283–1352): Tsurezuregusa
- Heike monogatari (1371)
- Ihara Saikaku (1642 - 1693)
- Matsuo Bashō (1644 - 1694)
- Chikamatsu Monzaemon (1653 - 1725)
- Ueda Akinari (1734 - 1809)
- Santo Kyoden (1761 - 1816)
- Jippensha Ikku (1765 - 1831)
- Kyokutei Bakin (1767 - 1848)
Moderna
- Kubota Hikosaku (1846 - 1899)
- Mori Ōgai (1862 - 1922)
- Ozaki Koyo (1867 - 1903)
- Natsume Sōseki (1867 - 1916)
- Izumi Kyoka (1873 - 1939)
- Shiga Naoya (1883 - 1971)
- Ishikawa Takuboku (1886 - 1912)
- Tanizaki Junichirō (1886 - 1965)
- Akutagawa Ryūnosuke (1892 - 1927)
- Eiji Yoshikawa (1892 - 1962)
- Miyazawa Kenji (1896 - 1933)
- Kuroshima Denji (1898 - 1943)
- Ibuse Masuji (1898 - 1993)
- Ishikawa Jun (1899 - 1987)
- Kawabata Yasunari (1899 - 1972)
- Miyamoto Yuriko (1899 - 1951)
- Tsuboi Sakae (1900 - 1967)
- Kaji Motojirō (1901 - 1932)
- Oguma Hideo (1901 - 1940)
- Kobayashi Takiji (1903 - 1933)
- Ishikawa Tatsuzo (1905-1985)
- Osamu Dazai (1909 - 1948)
Efterkrigstida
- Endō Shūsaku (1923 - 1996)
- Abe Kōbō (1924 - 1993)
- Mishima Yukio (1925 - 1970)
- Morita Naruo (1926 -)
- Tokiwa Shinpei (1931 -)
- Inoue Hisashi (1933 -)
- Kurahashi Yumiko (1935 -)
- Ōe Kenzaburō (1935 -)
- Yamamoto Michiko (1936 -)
- Yamaguchi Yōko (1937 -)
- Muramatsu Tomomi (1940 -)
- Nakagami Kenji (1946 - 1992)
- Shimizu Yoshinori (1947 -)
- Takahashi Katsuhiko (1947 -)
- Nagakura Manji (1948 -)
- Kikuchi Hideyuki (1949 -)
- Murakami Haruki (1949 -)
- Ebisawa Yasuhisa (1950 -)
- Asada Jirō (1951 -)
- Koike Mariko (1952 -)
- Murakami Ryū (1952 -)
- Takamura Kaoru (1953 -)
- Tsuzuki Naoko (1955 -)
- Yamada Eimi (1959 -)
- Sugimoto Reiichi (1963 -)
- Yoshimoto Mahoko (1964 - )
- Yū Miri (1968 -)
Referenslitteratur
Donald Keenes antologier över japansk litteratur kom i två volymer på Charles E. Tuttle 1956 och 1957 och därefter i ett otal nytryck för exklusiv försäljning i Fjärran Östern. Nedanstående är utökade versioner.
- Donald Keene, Seeds in the Heart: Japanese Literature from the Earliest Times to the Late Sixteenth Century, Columbia University Press (1993) nytryck 1999. ISBN 0-231-11441-9
- Donald Keene, World Within Walls: Japanese Literature of The Pre-Modern Era 1600-1867, Columbia University Press (1976) nytryck 1999. ISBN 0-231-11467-2
- Donald Keene, Dawn to the West: Japanese Literature in the Modern Era, Poetry, Drama, Criticism, Columbia University Press (1984) nytryck 1998. ISBN 0-231-11435-4
- Donald Keene, Travellers of a Hundred Ages: The Japanese as Revealed Through 1,000 Years of Diaries, Columbia University Press (1989) nytryck 1999. ISBN 0-231-11437-0
- Lars Vargö; Icke brännbara sopor: Moderna japanska noveller plus ett kapitel ur Keenes självbiografi, En bok för alla (2000). ISBN 91-7221-150-4
