SVO-språk
Från Rilpedia
Version från den 26 maj 2009 kl. 21.27 av Ptbotgourou (Diskussion)
SVO, (subjekt-verb-objekt) är den term som används inom lingvistiken för att beskriva språk där grundordföljden är att subjektet står först i satser, följt av verbet och sedan objektet.
Svenskan är ett SVO-språk, men kallas också för ett V2-språk, på grund av att verbet hamnar före subjektet i satser som börjar med adverb. Jämför:
Jag ser dig.
Subjekt-verb-objekt.
Nu ser jag dig.
Adverb-verb-subjekt-objekt.
Andra typer av språk, förutom SVO, är
- SOV-språk - t.ex. japanska.
- VSO-språk - t.ex. arabiska.
- VOS-språk - t.ex. malagassiska.
- OVS-språk.
- OSV-språk (omdiskuterat ifall sådana språk verkligen existerar).