Jakutiska
Från Rilpedia
| jakutiska 'Саха тыла saxa tyla' |
|
| Talas i | Ryssland |
|---|---|
| Region | Sacha (Jakutien) |
| Antal talare | 363 000[1] |
| Klassificering | altaiska jakutiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Sacha |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | sah |
| ISO 639-2 | sah |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | TRK |
Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.
Innehåll |
Klassificering
Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och dolganska (stundom ansedd som en dialekt till jakutiska) ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.
Utbredning
Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien och av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet samt andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan, av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.
Ljudlära
En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.
Konsonanter
| Bilabial | Dental | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p | b | t | d | c | ɟ | k | g | ||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||||||
| Frikativa | s | x | ɣ | h | ||||||||
| Flapp | ɾ | |||||||||||
| Approximant | j, j̃ | |||||||||||
| Lateral approximant |
l | |||||||||||
Vokaler
| Kort | Lång | Diftong | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sluten | Öppen | Sluten | Öppen | |||
| Främre | Orundad | i | e | iː | eː | ie |
| Rundad | y | ø | yː | øː | yø | |
| Bakre | Orundad | ɯ | a | ɯː | aː | ɯa |
| Rundad | u | o | uː | oː | uo | |
Skriftsystem
Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.
| Kyrilliska | IPA | |
|---|---|---|
| А а | /a/ | |
| Б б | /b/ | |
| В в | /v/ | endast i ryska lånord |
| Г г | /g/ | |
| Ҕ ҕ | /ɣ, ʁ/ | |
| Д д | /d/ | |
| Дь дь | /ɟ/ | |
| Е е | /e, je/ | endast i ryska lånord |
| Ё ё | /jo/ | endast i ryska lånord |
| Ж ж | /ʒ/ | endast i ryska lånord |
| З з | /z/ | endast i ryska lånord |
| И и | /i/ | |
| Й й | /j, j̃/ | nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt |
| К к | /k, q/ | |
| Л л | /l/ | |
| М м | /m/ | |
| Н н | /n/ | |
| Ҥ ҥ | /ŋ/ | |
| Нь нь | /ɲ/ | |
| О о | /o/ | |
| Ө ө | /ø/ | |
| П п | /p/ | |
| Р р | /r/ | |
| С с | /s/ | |
| Һ һ | /h/ | |
| Т т | /t/ | |
| У у | /u/ | |
| Ү ү | /y/ | |
| Ф ф | /f/ | endast i ryska lånord |
| Х х | /x/ | |
| Ц ц | /ts/ | endast i ryska lånord |
| Ч ч | /c/ | |
| Ш ш | /ʃ/ | endast i ryska lånord |
| Щ щ | /ɕː/ | endast i ryska lånord |
| Ъ ъ | ? | endast i ryska lånord |
| Ы ы | /ɯ/ | |
| Ь ь | ? | endast i ryska lånord |
| Э э | /e/ | |
| Ю ю | /ju/ | endast i ryska lånord |
| Я я | /ja/ | endast i ryska lånord |
Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.
Grammatik
Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.
Syntax
Grundordföljden kan summeras som subjekt–adverb–objekt–predikat, ägare–det ägda, substantiv–adjektiv.
Substantiv
Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.
Pronomen
Personliga pronomen
Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.
| Singular | Plural | |||
|---|---|---|---|---|
| Första | min | bihigi | ||
| Andra | en | ehigi | ||
| Tredje | kini | kiniler |
Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.
Interrogativer
Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "how", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".
Litteratur
Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.
Referenser
- ↑ ”Yakut” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sah. Läst 17 mars 2009.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Där angavs följande referenser:
-
- Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
- Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.
