Peter Criss

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Peter Criss
Peter Criss sminkning som medlem i KISS
Information
Födelsenamn	George Peter John Criscuola
Född	20 december 1945 (79 år)
Bakgrund	Mall:Landsdata USA New York, USA
Genre(r)	Hard rock, Glam rock
Instrument	Trummor, sång
Aktiva år	1961 – idag
Skivbolag	EMI
Artistsamarbeten	KISS
Webbplats	Officiell webbplats

Peter Criss, egentligen George Peter John Criscuola, född 20 december 1945 i Brooklyn, New York, är en amerikansk musiker och trummis, mest känd som trummis i KISS.

Biografi

Redan som sexåring vaknade Criss intresse för musiken. Peter bodde i ett socialt tufft område under sin uppväxt och tvingades gå med i ett gäng. De var ibland inblandade i gängbråk och Peter har fortfarande ärr kvar från den tiden.

Criss kom från en strängt troende familj och han var äldst av fem syskon. Peter fick gå i en katolsk skola på grund av sina föräldrars tro.

Sitt första riktiga trumset köpte Criss vid 16 års ålder. Criss var mycket fascinerad av trummisen Gene Krupa. På dagarna spelade han i bandet The Barracudas. Senare bildande Criss och Stan Penridge bandet Chelsea. Criss fick äntligen chansen att förverkliga sin chanser att spela helt eget material. Bandet spelade mycket i New York, och till slut fick de ett skivkontrakt med Decca. De släppte en skiva som inte sålde alls, och med det så splittrades bandet. För en kort tid spelade Criss och Penridge i ett nytt band, Lips, som våren 1972 blev en duo.

KISS

Criss satte i augusti 1972 in en annons i tidningen Rolling Stone där det stod "EXPD. ROCK & roll drummer looking for orig. grp. doing soft and hard music. Peter XXX-XXXX Brooklyn" och inte "Rock'n'roll drummer willing to do anything to make it" som det under många år hävdats.^[1] Gene Simmons fick syn på denna annons och ringde upp Criss. Simmons bad Criss berätta hur han såg ut. Gene nappade på beskrivningen, och de bestämde en tid för provspelning, vilket ledde till att Criss blev medlem i bandet, som fortfarande hette Wicked Lester. Criss namn i KISS var "The Catman" och tanken var just att hans smink skulle föreställa en katt.

Avsked från KISS

Officiellt lämnade Peter Criss KISS den 17 maj 1980, men redan tidigare hade det börjat knaka i fogarna. Den 16 december 1979 spelade Criss sin sista livekonsert med gruppen.^[2] I en intervju för CNN den 24 september 1980 sade Criss att han sedan 1977 hade tänkt på att lämna KISS. Love Gun (1977) var det sista KISS-album som Criss spelade trummor på samtliga låtar. På albumet Dynasty (1979) medverkar han endast på ett spår, "Dirty Livin'" (sång och trummor)och reklamvideon för "Sure Know Something". Medan han på det efterföljande Unmasked (1980) lyser helt med sin frånvaro, trots att han är avbildad på omslaget. Criss förekommer dock i musikvideon för låten "Shandi"

Efter KISS återförening 1996 hanterade han dock ånyo trumstockarna på Psycho Circus (1998), dock enbart på en av låtarna ("Into the Void"; han sjunger dock på "I Finally Found My Way")^[3] samt på Kiss Symphony: Alive IV (2003). I mars 2004 lämnade han gruppen för gott.

På det låtmaterial Criss själv skrev till gruppen hör man att han musikaliskt aldrig riktigt kände sig hemma i KISS. Han brukade få skriva en sång till varje skiva; den mest kända är balladen "Beth" på skivan Destroyer (1976). Övriga medlemmar ville först inte ha låten på skivan alls, men den kom med och blev en av gruppens mest kända och bäst sålda singlar genom tiderna. Efter att Criss lämnat KISS 1980 och blev den första att visa sig osminkad, gav han sig på en solokarriär där han försökte upprepa succén "Beth" med ballader i liknande stil.

Efter den misslyckade solokarriären gav sig Criss på en lång rad projekt, alla med samma öde. The Alliance/The Penridge-Criss Alliance tillsammans med kamraten Stan Penridge (som varit med och skrivit "Beth"), Balls of Fire, Keel (tillsammans med forne KISS-gitarristen Mark St. John) och till sist en solokarriär igen. Han har också turnerat med Ace Frehley under namnet The Bad Boys of KISS.

2002 gästspelade Criss i TV-serien Oz i rollen som Martin Montgomery. Criss syns även i en cameoroll i filmen Detroit Rock City (1999), som handlar om fyra killars desperata försök att ta sig in på en KISS-konsert.

Den 23 juli 2007 släppte Criss sitt första soloalbum på över femton år, One for All.

Peter Criss är bosatt i Wall Township, New Jersey.

Diskografi

The Barracudas

• "It's Been So Long" (singel, 1967)
• "Chicken" (singel, 1967)

Sounds of Soul

• "Since I Fell For You" (singel, 1967)

The Vintage

• "What is a Man?" (singel, 1969)

Chelsea

• Chelsea (1970)

1. "Rollin' Along" (2:42)
2. "Let's Call It A Day" (3:20)
3. "Silver Lining" (2:49)
4. "All American Boy" (4:05)
5. "Hard Rock Music" (5:30)
6. "Ophelia" (2:46)
7. "Long River" (7:03)
8. "Grace" (3:28)
9. "Polly Von" (5:01)
10. "Good Company" (1:44)

KISS

• Kiss (1974)
• Hotter Than Hell (1974)
• Dressed to Kill (1975)
• Alive! (1975)
• Destroyer (1976)
• Rock And Roll Over (1976)
• Love Gun (1977)
• Alive II (1977)
• Peter Criss (1978)
• Dynasty (1979) (endast låten Dirty Livin')
• Psycho Circus (1998)
• KISS Symphony: Alive IV (2003)

Solo

• Out of Control (september 1980)
• Let Me Rock You (maj 1982)
• Criss (EP, 1993)
• Cat #1 (1994)
• One for All (2007)

Singlar

• "By Myself"/"I Found Love" (december 1980)
• "Tears"/"Jealous Guy" (1982)
• "Beth" (2:48)/"Bad Attitude" (4:33)/"Blue Moon Over Brooklyn" (5:22) (1998)

Källor

• Leaf, David & Sharp, Ken, Kiss: Behind the Mask: the official authorized biography. London: Aurum 2005. ISBN 1-84513-061-8

Fotnoter

1. ↑ Gill, Julian, The Kiss Album Focus, Volume 1. 3rd Ed. Xlibris Corporation 2005.; KISSFAQ - Timeline
2. ↑ KISSFAQ: Timeline
3. ↑ KISSFAQ – Psycho Circus

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Peter Criss på Internet Movie Database