Avesta

Från Rilpedia

Version från den 13 maj 2009 kl. 20.38 av 212.50.134.172 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om tätorten Avesta i Avesta kommun. För andra betydelser, se Avesta (olika betydelser). För tätorten Alvesta, se Alvesta.


Avesta
Siffrorna avser orten
Läge 60°09′N 16°12′O / 60.15, 16.2
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Avesta kommun
Församling Avesta, Grytnäs och Folkärna församlingar
Folkmängd(2005) 14 738 invånare
Area(2005) 1 344 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Avesta är en tätort (stad) i Dalarna samt centralort i Avesta kommun, Dalarnas län.

Orten fick stadsprivilegier 1641 men dessa drogs in redan 1686 och det dröjde till 1919 innan Avesta åter blev en stad. Staden hade år 2005 14 738 invånare. Ortnamnet, som skrevs Aghastadhum 1303, består av leden ave, som betyder utvidgning i vattendrag, och stadhum, som är en pluralform av det fornsvenska stadher, som betyder ställe eller gård.

Avesta har gamla anor som bruksort, bland annat på grund av läget vid Dalälven. Redan på 1600-talet fanns det kopparhyttor i Avestaforsen. Dagens verksamhet, ståltillverkaren Outokumpu Stainless AB (rostfritt stål), har sitt ursprung i det 1883 bildade Avesta Jernverks AB. På det gamla bruksområdet, som fått namnet Koppardalen, har en rad mindre företag etablerat sig. Visentparken utanför Avesta grundades av järnverket, eftersom visenten var företagets symbol.

Avesta är även en viktig järnvägsknut; vid stationen Avesta Krylbo i Krylbo möts Dalabanan (Uppsala–Avesta Krylbo–Borlänge–Mora) och Godsstråket genom Bergslagen (Hallsberg–Fagersta–Avesta Krylbo–Storvik). I Avesta möts också riksvägarna 70 och 68, som går i princip parallellt med järnvägarna.

Innehåll

Historia

Avesta i slutet av 1600-talet. Från Suecia antiqua et hodierna.
Visentstatyn i rostfritt stål i Stadsparken. Visenten var gamla symbolen för gamla Avesta Jernverk.

Redan under medeltiden fanns det en hytta strax utanför nuvarande Avesta stad. År 1636 inleddes byggandet av ett kopparverk intill Avestaforsen som tidvis kom att vara ett av Europas största. Initiativtagare var ursprungligen holländaren Govert Silentz, redan 1642 övertogs det dock av myntmästaren Marcus Kock. 1644 lät denna också inrätta ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt. Myntverket kom mellan åren 1644 och 1831 att stå för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige. Det lilla brukssamhället hade redan år 1641 tilldelades stadsrättigheter under Falu stad och under 1600-talets senare del blomstrade utvecklingen. Kritik och konkurrens från närbelägna städer ledde dock till att privilegierna drogs in redan 1688. Avesta, som då hade cirka 800 invånare, upplevde under de följande åren drastisk befolkningsmiskning. Myntpräglingen vid Avesta lades ned 1831 och 1869 lades även kopparverket ned.

Det dröjde dock inte länge förrän nya industriella verksamheter etablerades i det gamla kopparverkets ställe. 1874 påbörjades anläggandet av ett järnverk och 1883 bildades Avesta Jernverks AB. Avesta kom nu att åtefå något av sin forna stadsstatus, först som municipalsamhälle 1889, följt av köping 1907. 1919 fick man slutligen åter sina stadsrättigheter. Vid den tidpunkten hade Avesta cirka 5 000 invånare. Nu följde även fler industrier, exempelvis Månsbo Kloratfabrik, som anlades 1893-94 av Stockholms Superfosfat Fabriks AB mitt emot Avesta järnverk vid Storforsen. Järnverket har dock sedan etableringen varit den dominerande arbetsplatsen och starkt bidragit till att forma de goda tillväxtbetingelser som rådde fram till 1970-talet. Avesta AB, som bildades 1984 ur det gamla företaget, har genom fusioner under slutet av 1900-talet helt övergått i utländsk ägo. Sedan år 2003 går verksamheten under namnet Outokumpu Stainless.

Bebyggelse

Gamla Byn är området som avgränsas i norr och väster av Dalälven, i söder av järnvägen och i öster av kyrkan och Koppardalen, det gamla järnverksområdet. I detta område byggdes Avesta upp på 1600-talet enligt en rutnätsplan. Några enstaka hus från 1600-talet finns kvar, men huvuddelen av Gamla Byn byggdes upp på nytt efter att området brann 1803. Stadsdelen har ett enhetligt utseende med många välbevarade timmerhus. Där finns även bruksherrgården, som byggdes 1820-25 på det gamla torget mellan kyrkan och älven, och på platsen för den gamla herrgården från 1762-65. Nedanför herrgården ligger Avesta myntmuseum, som beskriver kopparmyntpräglingen. På myntmuseet finns ett av världens största mynt, ett så kallat plåtmynt. Öster om herrgården och kyrkan ligger det gamla järnverksområdet, som har omvandlats till småindustriområdet Koppardalen efter järnverkets flytt av huvuddelen av verksamheten till Södra Verken i sydöstra delen av staden.

Avesta kyrka, som är i sten med två skepp, invigdes 1655. Vid branden 1803 förstördes det höga valmade taket som kyrkan ursprungligen hade. 1852 stod ett nytt kyrktorn klart, som hade ritats av Carl Georg Brunius.

När Avesta började växa till igen vid 1900-talets början tillkom en ny stadsplan. Den innehöll bland annat Markustorget söder om järnvägen, Avestas nya huvudtorg. Norr om Markustorget ligger idag gallerian Plushuset. Det byggdes tvärs över Kungsgatan, som går inomhus genom byggnaden. Aaltohuset, som är ett blått höghus ritat av den finske arkitekten Alvar Aalto, är ett blickfång i andra änden av Kungsgatan, där den övergår i Dalavägen mot Krylbo. Avesta har under 1900-talet expanderat både kontinuerligt söderut, och i nya hyreshus- och villaområden i Månsbo, Högbo, Skogsbo och Rutbo norr om älven. I östra Högbo finns ett mindre handelsområde runt Dalahästen, som är världens största dalahäst, gjord i betong. Dessutom har Avesta växt ihop i öster med Krylbo och Karlbo.

Kända personer och grupper från orten

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg